onsdag 28 oktober 2009

En stökig dotter...

Novemberlov är härligt!

Ingen behöver väckas för att man ska passa tider, alla får sova så länge de vill, vilket självklart gläder mamman mest av alla.

Barnen stiger upp vid niotiden, sätter sig framför tv:n och försöker inte ens väcka mamman förrän framåt 10.30 då de börjar bli hungriga. Har de tur orkar den trötta mamman pallra sig upp och göra frukost, hehe white-trash-varning ;-)

Sen äter vi frukost, i lugn och ro, kokar ägg, lagar kaffe, gör goda mackor, myser, pratar och skrattar.

Men någonting har grumlat den mysiga stämningen lite, nej jag syftar inte på att fadern kommer hem på eftermiddagen, utan jag syftar på den otroligt stökiga dottern som verkar vara helt okapabel att städa sitt rum. Det är nästan lite hemskt att se henne när hon ska sätta igång. Hon klarar liksom inte av att hålla fast vid det hon gör. Hon börjar plocka lite och man tänker, vad bra och så går man därifrån för att bara någon minut senare höra att hon inte alls håller på att städa längre.

Så i måndags och tisdags har jag varit en tyrann. Ja, en riktigt elak mamma. Jag tog inget foto av hennes rum, men det borde jag ha gjort för ni skulle inte tro era ögon! Man såg inte golvet.

Om det vore så nån gång då och då så hade man kunnat ha överseende, men hon lyckas skapa denna oreda, detta kaos på bara 10 minuter!

Jag skickade upp henne på rummet på förmiddagen, hon var riktigt sur, arg, skrek, putade m underläppen, talade om för mig att jag världens dummaste, suraste mamma. Jahapp!

Sedan tillbringade hon första timmen med att skrika, demonstrativt, lite då och då när hon kom på att hon var arg, stundtals kasta något i golvet och vråla, aaaaahhhhrrrrrggggg, ungefär.

Efter att hon tröttnat på detta så satte hon igång och städade. Hon höll på i nästan en timme och kom sedan stolt och kallade på den arma modern som glatt och förväntansfullt följde med henne upp på rummet.

Det som mötte mig då var, ja, kaos, fortfarande...

I leksakslådan hade hon slängt allt skräp hon hittat tillsammans med smutstvätt och leksaker och saker som tillhörde båda bröderna och även modern, (saker som hon INTE fått lov att låna men som av någon underlig anledning ändå hittat till hennes rum).

Täcket hade hon bäddat underligt, så att det hängde ner och täckte hela utrymmet under sängen. Suspekt tycket modern och lyfte upp det.

Under sängen låg alla böcker, alla tidningar, alla bokmärken, lite mer smutstvätt, en spargris, en boll, en vävstol, 5 barbiedockor, en porslinsservis, ja jag skulle kunna fortsätta i oändlighet men orkar inte.

Jag satte mig ganska uppgivet på golvet med dottern och förklarade att det är jättebra att hon har börjat städa, men att det inte är riktigt färdigt än.

Dottern blev helt ifrån sig, grät och skrek och än en gång var jag den dummaste mamman i hela vida världen.

Jag sa till henne att hon kunde hämta en kasse och slänga allt skräp i och att hon kunde slänga ner smutstvätten i trappan, men resten kunde hon få göra nästa dag.

Dottern hämtade en kasse. Sur som ättika var hon. Hon blängde på modern och sa -Jag tänker flytta. Du är INTE min mamma.

Usch!

Hon slängde skräp i kassen och smutstvätt ner för trappan trots allt.

På kvällen lekte dottern i sitt rum så att rummet såg ungefär lika hemskt ut som när hon börjat på förmiddagen. Detta, precis efter att hon sagt att hon aldrig skulle stöka till sitt rum igen, -"det LOOOOVAR jag mamma, för jag vill aldrig städa så här mycket igen", lät det!

Nästa dag började det om...

Samma visa, skrik, gråt, kasta saker, vråla åt sin mamma, blänga, sura osv.

Men efter 2 timmar och ett mellanmål så blev hon färdig, med lite hjälp från sin betydligt mer organiserade lillebror och sin mycket ordentlige storebror (som hon bossade runt i rummet med hög och tydlig röst "-ta upp småsakerna Ivan, ställ böckerna i hyllan Emil"), ja suck!

Hon fick massor av boost och bekräftelse och var stolt som en tupp efteråt!

När dottern lade sig var det superfint i rummet. När maken gick upp för att lägga sig några timmar senare så ropade han på mig.

Jag gick upp, jag hämtade kameran...

Dottern har efter läggdags lyckats med detta! EFTER läggdags! Då hon inte ens FÅR leka!

Hon är makalös! Och så underbar :-)

Älskade flicka, du är verkligen unik och så go att vi nästan inte kan bli arga på dig trots att du är egensinnig, envis och en liten argbigga ibland.

Bilder kommer i nästa inlägg, för blogger.com flippar ut helt och gör mina inlägg helknasiga när jag lägger in bilder EFTER att jag skrivit.

3 kommentarer:

Indra sa...

Jag vet inte om jag ställer för låga krav på mina barn, eller om det sker stor förändring på ett år. Men mina 4,5-åringar kan man inte bara säga "städa" till och så går dom och gör det. Man måste vara mer specifik. "Lägg alla legobitar i den lådan" osv, och då kan dom göra det. Att själva planera och avgöra var varje sak ska vara klarar dom inte av.

Tänkte att det var nog det som hände med Alice också? Att hon la alla grejer i lådan eller under sängen och tyckte att hon hade städat. För det hade hon ju gjort. Det du menade var att ställa ditt där och datt där, och så vidare. Hennes bild av städning går inte samman med din. Hänger du med på vad jag menar?

Shit jag låter som en pedagogisk morsa eller nåt nu men det är jag inte på heltid, jag lovar. ;-)

Anja sa...

Indra, jo jag vet, visst skulle det kunna vara så, fast Alice KAN, när hon vill. Hon är så fruktansvärt bekväm och envis och hon tar gärna enklaste vägen om hon kan.

Men visst, kanske lite väl höga krav.?

Är väl bara det att både Emil och Ivan har kunnat/kan lätt som en plätt helt metodiskt gå igenom ett rum, städa upp och lägga saker på sina rätta platser utan att blinka.

Ivan kan ha superstökigt på sitt rum, men säger man till honom att han måste städa så gör han det, oftast utan knot, och han börjar i en ände, städar sin väg fram tills han kommer till andra änden.

Han avbryter inte för att leka utan städar koncentrerat tills han är klar.

Emil är och har "alltid" varit likadan.

Alice är inte sådan, absolut, det inser jag, haha, tro mig! Men jag tror att hon faktiskt vet vad hon ska göra eftersom hon kan "ibland".

:-)

Indra sa...

Aha då hänger jag med. Ja då är Ivan duktigare på att städa än vad mina killar är. :-)
Men tänk så här då, vilken tur du har som har 2 utav 3 barn som är duktiga på att städa. Det hade kunnat vara värre, ha ha. ;-)