Lite julbilder...

Det här är jultomtens bror, snötomten från Sydpolen.

Köksbordet, suddigt, för när jag tog med blixt så blev det så ljust och såg inte ett dugg mysigt ut.

Här är det kanske inte så juligt för kuddarna är fortf blekgröna och petrolfärgade, inte juleröda, men det kommer. Stake julstjärna och glittrande istappar i fönstren dock.

En söt liten röd hjärtablompinne fanns i påsen med stakarna...

Lite julegott i burspråket i matsalen...

Kandelaber och barnens julkalendrar...

Sedan köpte vi en sån här, för att sprida juldoft i huset och oj så gott det luktade. Efter en middag bestående utav pyttipanna, stekt ägg och rödbetor så fikade vi på chokladdoppat juleskum, ischoklad, vanliga pepparkakor och en mjuk pepparkaka. Mums... Kan varmt rekommendera denna. Jättegod, tog EN minut att bara vispa ihop pulvret med 2 dl vatten och in i ugnen 45 minuter.

Kvällens film. Riktigt spännande tyckte vi allihop! City of Ember med bland andra Bill Murray och Tim Robbins. Är så underbart nu när de små gillar "riktiga" filmer istället för tecknat, även om vi såklart hyr sådana oxå ibland. De är ju ganska "vuxenanpassade" och roliga de oxå. Men det känns kul att kunna variera sig...

Tack Maria Stardust för att du inspirerade mig på fb så att jag orkade ta tag i julpyntadet och röjandet :-)

Nu är det jul, här i vårt hus...

trala lala laaa...

Jag hade noll motivation att julpynta i år. För det första visste jag inte alls var julpyntet befann sig och jag har fortfarande inte hittat alla jultomtar och prydnadsgrejor och julstjärnan.

Men lite stakar, en tomte, några istappar och kulor och en julstjärna är på plats, liksom fina julduken...

Gjorde en riktigt grym städning där jag tog itu med saker som jag skjutit på hur länge som helst, som att t ex packa upp våra resväskor från Mallorca!!!

Smutstvätten packade jag såklart upp och tvättade direkt, men alla grejor och alla rena kläder har legat kvar i resväskorna som stått i hallen sedan den 20 juni alltså.

Så det känns rätt trevligt!

Med tanke på att kvinnan som intervjuade mig för jobbet som dagbarnvårdare, ska komma hit på inspektion om ca 1,5 vecka så är mitt schema fullt fram till dess. Jag har ca 15 kartonger att "trolla bort" på ovanvåningen, en hall som ser HEMSK ut, två skrivbord som jag helst bara vill täcka över med ett stort överkast och en trädgård som ser ut som skrutt!

Hon var extremt noga med hur hemmet såg ut så jag fick ju förklara hur här ser ut idag och hur det är tänkt att här SKA se ut den 1 feb. Egentligen började jobbet efter nyår, vilket jag inte uppfattat av ansökan, så jag hoppas att det kan funka ändå.

Det var 30 sökande, varav hon kallat fyra stycken på intervju. Nästa steg, efter inspektionen här hemma och kontroll utav både mig och maken i både polis- och sociala register är att träffa alla andra dagbarnvårdare som ingår i teamet (två områden) för att de ska få välja mellan oss (jag vet inte om alla fyra intervjuade kommer att gå "vidare" till att träffa dem), vem de vill ha i sitt team.

Så det var inte bara en "vanlig" intervju. Den tog 70 minuter och det kändes bra, men efteråt är det ju såklart 100 saker man tänker att man skulle ha sagt, eller gjort, eller velat ändra på. Inget att gräma sig över dock för det går ju inte att ändra i efterhand.

Lägger in lite bilder på vårt "renoveringsprojekt" i juleskrud (så gott det gick att juleskruda när man inte hittar julkartongen med alla grejor) i ett nytt inlägg då blogger.com är världens sämsta blogg när det gäller att lägga in foton. Man kan inte välja var de vill hamna, de hamnar alltid överst + att det blir decimeterlånga mellanrum mellan styckena i texten när man lägger in fotona så man får sitta och ändra efteråt.

NÅGON som vet om det går att göra på något annat sätt med fotona så att man slipper detta. Jag glömmer nämligen alltid att lägga in fotona först.

Att klippa ut texten och lägga in fotona och sen lägga in texten IGEN funkar inte heller, för då försvinner alla styckesindelningar och man får sätta sig och läsa igenom och ta fram dem igen.

Skitblogg egentligen...

För övrigt...

så är jag otäckt nervös inför imorgon. Jag har ingen aning om vilka frågor som kan tänkas ställas eller vad jag ska svara!

Jag vill ärligt talat bara att det ska vara imorgonkväll NU och att jag då ska känna att jag gjorde så gott jag kunde!

Fy, varför måste man gå igenom sådana saker som jobbintervjuer?

Håll tummarna för mig från kl.13.30 till 14.30 (det borde väl inte ta mer än en timme?) och håll tummarna för att jag får jobbet :-)

Andas djuuuuuuuuuuuuuuuuuuuupppppttttt...

Kika gärna här:

http://www.alltsomglimmar.blogg.se/ för nu har jag haft två kreativa dagar.

Äntligen! Troligtvis för att jag såg fram emot att renoveringen äntligen skulle bli klar. När man har något att se fram emot så lyckas man ju uppbåda lite extra energi ;-)

Här kommer ett urval:

Aningen besviken idag

Detta är en underdrift av stora mått.

Vår banktjänstekvinna hade idag möte med sin chef för att diskutera vårt ärende. Trots att vår bostad bör anses ha höjts i värde minst 200.000 sedan vi köpte den och att vi kommer att få pengar i februari (skadestånd) så kan vi inte få låna mer pengar i bostaden för att renovera så att jag kan ta det jobb jag berättat om tidigare.

Varför, jo, för att jag endast har a-kassa.

Snacka om moment 22!

Vi måste får klart FÖR ATT jag ska KUNNA ta jobbet, men vi kan inte få pengar till renoveringen FÖR ATT jag inte har ett jobb. Suck.

Nu vet jag ju inte om jag får det här jobbet, men OM jag får det så sade vår bankkvinna att jag skulle jag be om en mailbekräftelse på detta som jag ska vidarebefordra till vår banktjänstekvinna. Skulle jag få jobbet så är läget annorlunda och vi kan låna pengar. Hoppas verkligen att jag får det och att jag får reda på det FORT, så att vi hinner till 1 feb, för oj, det är MYCKET att göra. Alla hjälpsamma vänner får gärna hojta ;-)

Jag FÖRSTÅR såklart att, och varför vi inte får belåna oss mera. Det är bara så retligt när man själv VET att vi hade klarat det medan man enligt bankens sätt att räkna ligger minus. Enligt deras sätt så ska man ha otroligt (onormalt) mycket pengar över när allting är betalt + att de såklart räknar med att man ska klara en ganska kraftig räntehöjning.

Usch, det är SKITTRIST för jag hade faktiskt inte väntat mig ett nej.

När jag talade med henne i fredags så lät det som att allt var klappat och klart och hon kunde i princip se att det fanns utrymme för oss att iallafall ta ut 100.000 kr till renoveringen.

Nu fanns där inte en enda krona!

Jag har just nu bara ett ord att säga och det ordet är BAJS!

Helgen som gick...

...var en riktig mys- och lyxhelg. Sådana behöver man ibland!

På fredagen gjorde jag smörgåstårta. Det har vi varit sugna på LÄNGE. Jenny kom hit en stund och höll mig sällskap, med lille babyn som sov i hallen. Vilken sötnos han är!

Sedan mös vi, tittade på "Narnia, prins Caspian (nånting)..." och åt chips och ostbollar.

På lördagen blev det smörgåstårta till frukost OCH lunch. Den var ju STOR!

Barnen lekte med kompisar och vi satt och räknade och plöjde nätet för att göra en exakt uträkning av hur mycket bottenvåningen kommer kosta att renovera, främst köket, för att kunna lämna en uppgift om detta till vår banktjänstekvinna.

På kvällen var vi bortbjudna till en gammal vän och hans barn på årets sista grillning, så GOTT! En annan gammal bekant och hans barn var oxå där och det blev en mycket trevlig kväll. God mat, trevligt sällskap och massor av gottis.

Vi kom hem sent, barnen somnade inom loppet av några minuter och vi sov extremt länge dagen efter.

Minstingen vaknade först, skulle tippa att klockan var 10 då. Maken steg upp strax efter. Men äldste sonen han vaknade nog inte förrän halv tolv.

Inte för att han har någon chans mot flickorna i familjen, dvs jag och dottern, för vi sov till halv ett, då maken TVINGADE upp oss. Undrar om sjusovargenen går i arv ;-)

Det var så grymt skönt att sova och jag vaknade utvilad för första gången på riktigt länge. Underbart!

Denna dag, med enbart regn och rusk har tillbringats helt och hållet INOMHUS. Vi har spelat tv-spel, tittat på film och ätit popcorn, dottern har lekt med sin bästa kompis och vi haft besök utav Stajna som stannade på middag.

Maken lyxade till det med stekt rostbiff, örtkryddad, ugnsrostad potatis och en helt underbar rödvinssås. Till efterrätt slog modern till med tre smaker Ben & Jerrys. Har man lyxhelg så har man!

Här kan ni skåda min hemmagjorda smörgåstårta, som troligtvis blev godare än vad den var snygg. Jag var så hungrig när jag väl skulle dekorera att jag mer eller mindre slängde på grejorna. :-)

Glad...

Pratade med banken igår och det ser ut som att vi ska kunna få vår renovering klar trots att saker och ting blivit uppskjutna. Ska prata med vår banktjänstekvinna imorgon igen och se vad vi kan ordna.


Ni som följer bloggen minns kanske att jag för ganska länge sedan lade in bilder på olika marockanska klinkersgolv.


Vi har nu korat en vinnare. I ett i övrigt helt modernt kök med högblanka, vita köksluckor, svart stenbänkskiva så kommer detta golv att liva upp stämningen.


Älskar det!

Lyx i tillvaron...

Idag är det fredag = fredagsmys...

Det blir smörgåstårta med lax, räkor och ägg till middag och chokladbollar och chips med dippa till filmen (Narnia 2) ikväll.

Filmen vald av äldste sonen, middagen vald utav modern, chokladbollarna valda utav yngste sonen och chips med dippa valt utav dottern.

Har varit sugen på smörgåstårta såååå länge!

Snart ska jag prova sushi igen oxå för det har vaknat ett sug i mig efter just detta, trots att jag inte varit överförtjust de fåtal gångar jag provat det! Lustigt hur man kan "lära" sig att tycka om saker och sedan verkligen tycka om dem, när man från början har tyckt att det varit antingen äckligt eller "inget speciellt".

Så har det varit för mig med oliver, fetaost, avocado, kapris och ädelostar. Idag är dessa saker något jag inte hade kunnat vara utan!

Det visar att man bör prova, prova och åter prova saker som man inte tror sig gilla. En dag vaknar man och kan inte tänka på något annat än att få äta det igen!

Häftigt fenomen...

Någon mer som känner igen det?

Lite besviken...

Idag kom ett brev på posten från Tingsrätten.

Vår förhandling har blivit framskjuten från den 2 december till den 25 januari. Jag ringde upp juristen direkt och undrade hur detta kan komma sig och fick svaret att säljarnas advokat troligtvis behöver mer tid och därför har sagt att han är på semester, hmm... Detta vet man väl innan, eller? Datumet har ju varit bestämt sedan länge...

Jag är superirriterad, för vi skulle ha fått skadeståndet innan jul, vilket vi VERKLIGEN behöver. OM jag får jobbet som dagbarnvårdare (ja, dagmamma alltså) så måste vi ju hinna göra iordning åtminstone, golv och väggar i matsal o v-rum inklusive lägga in det nya golvet, fixa trappan och hallen så att vårt hem ser "respektabelt" nog ut för att föräldrar ska vilja lämna sina barn här hos oss.

Jag är riktigt superbesviken nu, för jag hoppas på det här jobbet och ser verkligen fram emot det! Jag vet att det hade passat mig och jag pratade med barnen om det idag, om hur det kan vara då, att här är barn när de går till skolan och när de kommer hem. De var enbart positiva.

Äldste sonen sa bara en enda sak som tydde på lite tveksamhet (kan ju bero på hans otroligt förstörande småsyskon) och det var "-De får väl inte vara på MITT rum". Självklart inte älskade unge.

En otäck sak hände förresten idag!

Äldste sonen sprang lite för snabbt ner för trappan, som svänger som ett U och precis vid första svängen snubblar han och voltar ner för HELA resten av trappan. Jag bara vrålade ungefär.

Det såg så grymt otäckt ut och han slog dessutom i sin panna i väggen/trappsteget, vet inte vilket. Han var lagom skakig efteråt även om han sa att han inte hade ont. Jag var mer än skakig. I två sekunder tänkte jag, "-han bryter nacken, neeeej". Ja usch, det var fruktansvärt otäckt!

ALDRIG något mer springande i trapporna i detta huset!

Åh jag vill få IORDNING här. Jag vill ha det fint omkring mig så att det känns givande och roligt att hålla iordning, så att jag kan få njuta av mitt hem, tycka att vi har det fint och mysigt.

Dålig ekonomi, fult hemma, oordning, alla dessa saker bidrar till att jag inte pallar bry mig om hur här ser ut och jag VILL bry mig. Jag VILL orka.

Fick ett ryck och vek och lade in nästan all tvätt häromdagen och det kändes så bra. Men allt annat! Alla kartonger i allrummet, det fula, målarfärgstänkta golvet där nere, den fula trappan, vår skitfula skrivbordsavdelning, det vidriga köket, de skitfula, slitna, skitiga väggarna, avsaknaden av tavlor och gardiner.

Allt sammantaget gör mig helt uppgiven.

Påminner om känslorna för vikten! Det för många kilon så jag ger upp, lurar mig själv att jag inte bryr mig. Samma med detta. Det är för mycket oordning, för fult, för mycket stök, så jag skiter i allt, blundar och låtsas att jag inte ser det.

Jag måste ha varit en struts i ett tidigare liv? ;-)

Åh vad jag hoppas på det här jobbet! Verkligen...

Jag trodde inte att lusten att jobba skulle komma tillbaka, nånsin efter all skit jag var med om på förra stället, men otroligt nog så har den återvänt i och med detta jobbet. En härlig känsla.

Jag hoppas att lite av min glädje och trivsel med mig själv ska återvända om jag slipper vara arbetslös och känner att jag gör "nytta".

Nu ska jag hoppa i säng... natti natti

Kallsvettas och skakar...

Med tanke på vad jag skrev i tidigare inlägg så är det lite ironiskt att jag nu ikväll när jag öppnar min andra mail (den jag använder för mer seriösa saker) hittar en kallelse till jobbintervju.

Superläskigt men kul!

Detta är inget socionomjobb, men ett jobb jag vet att jag skulle trivas med. Dock kräver det enormt engagemang och en ganska stor omställning för hela familjen.

Vi får se vad som händer.

I´ll keep you posted ;-)

En slant till jul?

Jag har tillbringat kvällen på ett tre timmar långt styrelsemöte i vår brf. Vi är ju inte så många bostadsrätter i vår förening, den är pytteliten så vi är färre än tio hushåll, så vi turas om att ha mötena hemma hos varandra.

Ganska trevligt men jag har ju noll koll och noll aning om årbudgetar och löpande underhåll och annat. Men det var god fika och många glada skratt så jag sitter med och inflikar en och annan fråga eller kommentar.

Det gjorde tydligen inte säljarna till vår bostad. De deltog inte i någonting och var inte så vidare trevliga att ha att göra med, vilket vi ju tyvärr oxå har fått uppleva, så vi har verkligen blivit hjärtligt välkomnade i föreningen. Det känns skönt!

Något jag fick veta utav ordföranden i föreningen var att vi tydligen betalar på tok för mycket för vårt bredband. Jag sitter och tittar på räkningen nu och kan inte få ihop det alls. 299 kr ska vi betala för det snabbaste bredbandet då vår brf har ett avtal med comhem. Vi betalar (för ENDAST bredband) 440 kr i månaden, trots att jag påtalade när jag ringde comhem i april att vår brf har ett avtal med dem (vilket han förnekade). Så imorgon ska det ringas till comhem.

140 kr för mycket i åtta månader vore en söt liten slant att få tillbaka, lagom till jul.

Nu ska jag titta på mitt ännu ej sedda avsnitt utav Greys Anatomy och sedan, om jag orkar The proposal. Är riktigt trött ikväll. Alla barnen är småsjuka, äldste sonen riktigt förkyld så det blir väl att ha dem allihopa hemma imorgon.

Kanske kan vi hitta på något mysigt! Baka något eller så... Vi får se vad som orkas med :-)

Jag måste göra MASSOR av smycken också för jag ska, tillsammans med Silla stå på en julmarknad inom snar framtid och sälja smycken. Jag har ju inget lager alls utan måste verkligen sätta igång och producera.

Har massor av idéer men av någon anledning blir det inte lika mycket gjort som jag skulle velat.

Känns lite nervöst att stå på plats och sälja sina grejor men det kommer säkert att bli kul. Om inte annat så har jag trevligt sällskap :-)

Sluta svära...

Jag svär mycket. Det är ju skitdumt när man är mamma och jag hör det tyvärr inte alltid själv. Inser ju att jag måste vänja mig av med det men det är inte lätt. Maken svär oxå för mycket. (ännu en gång white-trash-varning på oss, hehe).

Alldeles nyss satt vi vid våra datorer och tittade på inredning till vårt blivande, skitsnygga kök och jag utbrister -F...n vilket snyggt kakel, varpå minstingen säger -Du sa f..n mamma. Man får inte säga f..n.

Jag vänder mig om till honom, ger honom min fulla uppmärksamhet och säger superpedagogiskt -"Nä det har du verkligen rätt i. Förlåt så mycket. Mamma måste sluta svära för det är så fult. Jag är SÅ glad att du och Alice är så duktiga och inte säger fula ord".

Minstingen tittar oskuldsfullt på mig säger sedan med sockersöt röst.

-"Okej FAN"!

Hur skulle jag kunnat låta bli att börja skratta!?

Jag är världens sämsta föredöme... ;-)

Grattis kusin Edvin...

på femårsdagen :-)

Jag tycker att du ska säga till mamma att baka en sån här tårta :-)

(bild lånad någonstans från internet)

Så trött på elevfoton...

Vartenda år lyckas jag missa att det bara är 14 dagar man har på sig att betala de jä..la svindyra elevfotona och VARJE år skickar dom bara två barns foton och vi får vänta på det tredje, varpå jag, av någon anledning lägger inbetalningskorten åt sidan och väntar på tredje barnets inbetalningskort för att betala alla tre samtidigt. Varför gör jag så?

Igår fick jag hem skolkataloger, två stycken (den tredje kommer såklart efter att tredje barnets foton kommit) och jag skickade dem tillbaka direkt.

Det jag missat, och upptäckte NU, var att i paketen med foton, låg inte bara porträttserien, som är det enda jag är intresserad av att betala för, utan även klassfoto, klasskarta och en urful oval ram i grått papper. När jag så läser det finstilta så står det att allt ska vara betalt inom 14 dagar och att det såklart är för sent.

Ringde dem direkt, från mobilen då vår hemtelefon är kaputt och fick såklart sitta i kö hur länge som helst. När jag kommer fram förklarar jag, så trevligt jag kan, mitt problem och hon ändrar datumen. Tack och lov!

Förra året hann det faktiskt gå till inkasso och barnens foton blev hur dyra som helst. Vill inte nämna, eller ens tänka på summorna som det årets foton uppgick till!

Men hur kan det komma sig att jag glömmer från år till år och gör exakt samma misstag, dvs lägger undan dessa räkningar i väntan på sista barnets foton? Är detta någon strategi från Elevfotos sida, att inte skicka ut alla barnens foton på en gång?

Iallafall fick jag två veckor till på mig och måste skicka tillbaka det jag inte vill ha.

Men priserna! Det är egentligen vansinnigt att man köper dessa foton som för det första är utav urusel kvalitet och som ändå bara blir julklappar till mormor/farmor/morfar/farfar eller bli liggandes i en låda. Men visst vill man ha dem! Nästa år ska jag banne mig välja att inte ha några foton från dagis och istället gå till en fotograf.

Jag betalar nu för ett stort foto (A4), två mindre (C5) och så arket med två små och 6 pyttefoton, 280 kr. Ville jag ha den fula ramen och klassfotot + klasskartan så skulle jag ha betalat drygt 500 kr per barn!

Nu får jag springa ut till brevlådan och posta dessa grejor så att jag slipper tänka på detta mer. Tur barnbidraget kommer nästa vecka så man kan bli av med dessa räkningar.

Annars är läget illa här just nu. Det finns inte ens pengar till mjölk och bröd här hemma och pantflaskorna pantade sonen för flera dagar sedan.

Inte ett enda dugg kul att vara fattig! Tur att Tradera finns, men inte kom det in några pengar idag :-(

Hemmamys en vardag...

Dottern har haft feber och hosta och varit hemma. Lillebror får också vara hemma då. Mysigt...

Här har de små sötisarna byggt en koja och släpat ner filtar o täcken och kuddar för att kunna ligga och titta på Fåret Shaun. Hög mysfaktor tycker de båda två.

Idag ska vi göra tacopaj med bönsallad. Gott gott...

I övrigt är allting ganska jobbigt just nu tycker modern.

Nu ska här städas lite för det ser ärligt talat hemskt ut.

Den rena, vita väggen...

som jag satte upp så sjyssta väggdekaler på...

Den är inte så vit, vacker och sjysst längre. Förvisso är ju dottern jätteduktig som kan skriva sitt namn. Det har hon kunnat ett bra tag. Men jag hade önskat att hon hållit sig till att skriva på papper, ritblock, i anteckningsböcker osv.

Men nä, inte hon inte... Skåda hennes senaste verk:

Så söta!!!

Jag måste visa er Tinas valpar. Små ursöta frallor (franska bulldogs) som är så söta att man nästan blir tokig!

www.quinnan1.blogspot.com

En styck...

fransk chokladtårta står nu på köksbordet och svalnar. Glasyren gör jag imorgon.

Serveras med varma hallon.

Funderade först på att ha fem sorters Ben & Jerry till efterrätt men det kanske inte hade uppskattats utav alla på samma sätt som det hade utav mig ;-)

Vinglasen har anlänt...

och de är sååå härligt stora. Här kommer ett foto!

Fick även två glas Iittala Kartio igår utav min väninna Emelie! Tack snälla gulliga du...

Imorgon blir det tjejmiddag och maken står för middagen. Även någon överraskning? som jag inte får veta...

Idag har jag varit på systembolaget och införskaffat rött, vitt och skumpa!

Snart ska jag sätta igång och fixa desserten. Imorgon blir det städning och färga håret bland annat. (utväxt på ca 4 cm så det behövs). :-)

Det var verkligen länge sedan jag samlade alla "mina brudar" här hemma. Tyvärr kunde inte alla, men vi blir 7 st. En lagom samling.

Så skönt att maken fixar allt så att jag inte behöver bry mig om tillagning av saker utan bara kan umgås och slappna av :-)

Nu ska jag slänga mina jeans i tvättmaskinen, natta barnen, sedan fixa dessert och diska vinglas.

Sedan blir det självklart INVIGNING...

Bara ETT glas då alltså (det går i 6 dl, perfekt)!!

Ja, jag VET att jag tjatar om rödvin och Ben & Jerrys. Vad kan jag säga. Jag är en livsnjutare! :-D

Klantmaja

Kärt barn har många namn. Jag har aldrig haft några smeknamn, förutom att min allra äldsta barndomsvän alltid har kallat mig Ajis.

Men det finns många namn som skulle passa! Klantmaja, idiot, korkskalle, pucko osv.

Jag har fått en hel del beställningar på smycken sedan jag satte in annonser på bloggshoppen och en utav dem var på detta armband!

Personen som beställde det hade ett ovanligt namn och eftersom jag ville få iväg armbandet igår så att hon skulle få det innan helgen så kollade jag hennes adress på eniro, då hon glömt ge mig sin adress och jag glömt att be om den.

Det fanns endast en person med detta namn och jag tänkte att det MÅSTE ju vara hon.

Idag hade hon mailat sin adress.

Det var INTE hon. Hon bodde i en helt annan stad i en helt annan del av landet! Ooops!

Jag har nu sms:at den "okända" personen som idag bör ha fått ett armband gratis och bett henne lägga brevet på lådan och skriva tillbaks till avsändare eller nåt.

Vi får väl se om hon gör det. Annars får jag sätta mig och göra ett nytt armband.

Menar så väl, men ibland blir det bara så fel!

Iittala Kartio...

Nu handlar det om dricksglas.

Ni som känner mig blir såklart inte ett dugg förvånade över alla inlägg om glas, eftersom det är allmänt känt för er att jag får små söta besattheter som egentligen kan röra sig om vad som helst och att det bara måste få ha sin gång för att sedan passera när ämnet är uttömt.

De dricksglas vi har är Iittalas serie Kartio designade av Kaj Franck. Egentligen de enda dricksglas jag tycker är HELT PERFEKTA.

Ej raka (vilket jag tycker är fult) utan utställda, med perfekt rundad kant upptill, lagom tjocklek på glaset (goda att dricka ur) och inte sköra och för lätta att slå sönder (om man inte som vi, har klinkers på golvet i köket).

Vi hade från början x antal glas men inser att vi inte längre har tillräckligt många glas för att ens bjuda två personer på middag. Irriterande!

De glas vi har är de små, i grått och sand, som synes här. Jag vill nu ha klara glas, ofärgade, de STORA som rymmer 0,4 l, inte 0,21 l, som de vi har nu.

Vinglas inköpta...

Efter att ha surfat nätet runt inatt så hittade jag en sida där dom säljer restauranggrejor. Här hade dom vinglas som var nära på "kopior" av Riedels Vinum Bordeaux glas.

Helnöjd beställde jag 12 sådana glas, som rymmer 590 ml styck (inte 700 som Riedel) men kanske lite mer "lagom" stora för 691 kr inklusive frakt.


Halvkristall, inte "hel"kristall som Riedel, men vem bryr sig?

Riedel, kristall, 700 ml:

Rona, halvkristall, 590 ml: