...efter dotterns sista kräkning, dvs mer än tre dygn efter, trots nititsk spritande, klorinande, tvättande på 95 grader och noggrann övervakning av barnen så att de aldrig ens rört vid varandra eller rört vid något de ätit så hör jag hur minstingen börjar kräka i sitt rum. Jag rusar upp men det är självklart för sent.
Allting nerkräkt, täcke, kudde, lakan. Det gick igenom lakanet och genom madrassöverdrag. Jag har skrubbat med vatten och tvål men jag fruktar att den madrassen (helt ny) har gjort sitt!
Vi är luspanka, har ingen möjlighet att fixa julmat, ingen tomte och barnen har räknat ner dagarna tills de får åka till mormor i över tre veckors tid. VI FÅR ALLTSÅ INGEN JULAFTON!
Äldste sonen som var vaken nu när minstingen började kräka, förstod coh började gråta hejdlöst. Han är helt förkrossad. Han sa med bruten röst att -"Detta är den värsta julen nånsin" och ja, det håller jag verkligen med om. Jag trodde aldrig att det faktiskt skulle bli så här! Att vi skulle ha sån JÄVLA otur.
Själv är jag så ledsen att jag gråter och snorar om vartannat.
Maken mår inte heller bra. Han ligger i sovrummet och mår jätteilla.
Antar att jag ligger och spyr på självaste julafton. Varför inte liksom!
Precis så här lång inkubationstid hade vi ju förra gången oxå! Det var ju i år, typ februari eller mars. Det måste fan vara samma typ av virus.
Kräktvätten är i maskinen på 95 grader men jag blir så sjukt äcklad över att smutstvätten är i samma rum som vår diskmaskin! Jag håller alltså på med KRÄKTVÄTT en meter från den rena disken. Mmmm.
Mina händer klarar inte mer tvätt, mer rengöring, mer spritande, mer tvagande. Jag har sår överallt. Så fort jag försöker böja fingrarna så spricker huden på både knogar och själva fingerleden. Det gör ont, det svider, det värker, det kliar. Jag blir snart tokig.
Jag pallar inte detta.
Vill ta in på lyxhotell, med spa, en skitbra bok och stor jävla skål med godis, fetaste laptopen och en stor plattskärm vid fotänden, med en hel arsenal filmer och stanna där tills någon ringer mig och säger, -Nu har alla varit friska i en vecka och en firma har varit och storstädat och saneret hela ert hus.
Ja, och KÖKET ÄR KLART.
Jag är så vansinnesledsen. Det är inte rättvist, även om det är ett förbaskat I-landsproblem, vilket jag är helt medveten om, så är jag så besviken att jag inte kan sluta tjuta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
:(
Kram Stajna
Nej nej nej, eländes elände!
Kram
JätteKRAM kommer här....Vad säger man? F-N....
Det låter vidrigt jobbigt men att ni inte får en julafton är ju inte sant. Ni får tala om för barnen att tomten kommer nästa år istället o att någon av er Ex Emil får det ärofyllda jobbet att dela ut klapparna ni har.
o julmat vill nog inte ungarna ha ändå. Det går ju att göra en mysig kväll även om kontot e tomt. sätt er o mys i soffan o umgås i den mån ni orkar. Om resten av er blir sjuka så blir ni, det går ju inte att hindra tyvärr.
och släpp spritandet. Du kommer ju bli skinnflådd till ingen nytta.
jag vet att det är lätt att säga men gör det bästa av det hela.
ni har helt sjukt galen otur men sånt kan man ju inte rå på.
Magsjuka är ju ingen som önskar. urrrk!
jag skickar världens största styrkekram.
men bit ihop o försök att va lugn så känner ju barnen det med. Ni kan ju åka till mormor när ni e friska. kram
Men blä vilken otur ni har! Hoppas att I och maken mår bättre i morgon så att de orkar vara uppe så att ni kan julmysa lite tillsammans ändå.
Många kramar!
Nina (aff, junibarn05)
Skicka en kommentar