Jag tycker om Jourläkarcentralen. Jag föredrar dem stort framför vårdcentralen dit man ringer och får sitta i kö i en halvtimme, får luddiga svar, ofta får man tala med en sjuksköterska som säger att det inte ÄR något, att man ska återkomma om några dagar ifall det inte blir bättre.
På Jourläkarcentralen ikväll var jag samtal nr 2. Det var min tur inom fem minuter. Jag rabblade upp personnummer och symptom (tog endast upp öron och feber) och fick en tid en kvart senare.
Fick rusa upp, väcka dottern, ta på henne kläder medan hon mer eller mindre sov. Stackarn grät och bara hängde i min famn och försökte lägga sig gång på gång. Men nu är dom iväg. Jag hoppas att hon piggnar till och slutar vara ledsen på vägen dit.
Jag har gett maken noggranna instruktioner om att han måste förklara hur dottern har mått det senaste halvåret, att hennes immunförsvar varit nedsatt, att hon varit sjuk i stort sett jämt och hur hon har klagat över trötthet, magont och huvudvärk de senaste två månaderna.
Det värsta är att det till stor del är mina jobbtider som har gjort det så förbaskat jobbigt för oss att "ta tag i saken" och ta oss till en vårdcentral. Man är så in i bängens uppbokad varenda ledig sekund och man är oftast själv med alla barnen. Om det skulle vara något allvarligt fel på min älskade flicka så kommer jag aldrig att förlåta mig själv för att jag inte tagit ledigt för att gå med henne.
När man är vikarie och har VAB:at så mycket som jag har varit tvungen att göra under denna termin så drar man sig för att behöva be om ytterligare VAB.
Så korkat! Vad kan vara viktigare än ens barn? Knappast jobbet iallafall, hur viktigt det än är.
Ibland vill jag verkligen slå mig själv :-(
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Anja, hur har det gått med Alice?
Stor kram, Sara (som är tillbaka på ny adress)
Hej Sara
De kollade öron och såg att det var rött o svullet men ingen öroninflammation. Hon har feber som går upp och ner upp och ner. Ena timmen sval, andra timmen SKÅLLHET med hög feber.
Hon har gråtit och varit otröstlig flera ggr under natten och fått smärtstillande, orkade ingen frukost alls men verkar ändå "vid gott mod".
De kunde inte ge någon remiss på jourläkarcentralen för att kolla upp det andra. Vi måste alltså gå någonannanstans.
Vill ju ha din nya adress Sara :-) Har saknat ditt bloggande juuu :-)
Stor kram
Anja
Så höll Alessia på under en tid i vintras och jag krävde antibiotika (har ju Christian som råkade ut för en extremt ovanlig komplikation efter en öroninflammation som vårdcentralen missade. Det resulterade i att han höll på att bli döv och fick opereras akut samt tre månaders "sjukskrivning" från dagis) och då blev hon snabbt frisk.
Vill inte skrämma dig, men läkarna (specialister på öron) sa att just öroninflammation kan vara väldigt svårt att se på barn. Ofta ser det liksom bara ut att vara rött och svullet.
Oftast läker det ju även av sig själv, men om hon har varit sjuk så mycket nu så kanske hon faktiskt behöver antibiotika för att bli frisk?
Bara en tanke...
Om du klickar på mitt namn så kommer du till min blogg. :)
Kram!
Var inte så hård mot dig själv Anja, det är svårt att hinna med vardagen ibland. Hoppas lilla prinsessan blir frisk snart :D Kramar från Maria som också bloggar på ny adress nu.
Skicka en kommentar