har mina senaste dagar sett ut så här:
Fredag: Besök utav mina kära och underbara vänner Stajna och Anna (och hennes bebis Fabian). God frukost och en massa mysigt prat hela dagen. Kvällen bestod av grillande med gamla ensamstående-mamma-ligan-från-K.vägen (jag, Bitte och Camilla) och alla våra ungar. Så himla mysigt och roligt och alldeles för länge sen vi sågs! Vin, god mat och godis och tjejprat. Vad kan vara bättre? Bitte, din salladsskål blev kvar här! :-)
Lördag: Besök hela dagen utav min älskad syster och hennes barn, currygryta, filmmys med godis, chips och ostbågar tillsammans innan de gick hem sent på kvällen.
Söndag: Spontant besök av min kära mamma och även då såklart, syster igen med barnen, som stannade på middag även denna dag. Kvällsmys med maken framför Poirot (vår nya mysgrej) på kanal 9.
Shit vad jag myser!
Imorgon kväll ska jag lägga in något häftigt i bloggen. Missa INTE det! :-)
måndag 7 september 2009
Vi smider planer...
Jag är dålig på att uppdatera bloggen just nu. Alldeles för mycket pågår runt omkring, vilket jag njuter i fulla drag av. Jag älskar när det händer saker, även om jag är lat och gärna tillbringar min tid med att slappa i ett helt tyst rum, uppkrupen i soffan med bok och stor kaffemugg, insvept i ett tjockt, mjukt täcke.
Projektet nu är att jag, som är en mycket kreativ person (har jag fått höra hela mitt liv. Hej mamma! Snarare "-Varför gör du ingenting med din kreativa ådra. Du borde skapa saker". Ja, mamma igen!) ska börja SKAPA... :-)
När jag var runt 18 så tänkte jag söka till silversmedsutbildning. Jag ångrar än idag att jag inte gjorde det! Det hade passat mig perfekt! MEN, jag kunde ju inte lämna Skåne, för där bodde ju min kärlek (ja, det var maken redan då) och utbildningen var långt upp i landet. Om jag inte minns fel så var det i Umeå?? Så mina drömmar fick stå tillbaka och istället blev jag socionom som förvisso faktiskt var precis vad jag ville bli, det också.
Wow-yrket nummer 1 och 2 liksom ;-)
Grejen är den att jag har två sidor, som så många andra skulle jag tro, och jag kan inte komma underfund med vilken sida jag mår bäst av att "stimulera". Egentligen är nog min drömsituation en sådan där jag kunde leva på att skapa saker, ett helt fritt arbete, där JAG bestämmer när jag vill jobba och att denna lyx skulle kunna tillåta mig att arbeta ideellt med sådant jag brinner för i samhället, dvs att "hjälpa de svaga" (ja det låter för jä..ligt men ni fattar vad jag menar).
Jag och maken vrider och vänder ut-och-in på oss själva för att försöka komma på en affärsidé där vi skulle kunna försörja oss på någonting som vi själva driver. Det går varken framåt eller bakåt. Vi sliter vårt hår och kör huvudet i väggen gång på gång.
Vi får väl se vad som blir av det! Spännande känns det iallafall.
Jag har ett nytt mantra efter att ha arbetat på ett ställe som verkligen inte var snällt mot psyket eller självförtroendet och det mantrat lyder "jag ska aldrig arbeta för någon annan igen".
Om ni visste hur mycket jag hoppas att detta kunde bli sanning!
Nu kan ju inte jag göra några egna smycken i den bemärkelsen att jag "smider" mitt eget silver liksom, men min fantasi vet inga gränser och jag har tusen idéer.
Jag har fyndat inne på Tradera bland pärlor, länkar, berlocker, stenar och silver och så fort mina grejor kommer så ska jag sätta igång och SJÄLVKLART kommer jag visa mina alster i bloggen. Eller rent av skapa en ny blogg för enbart smycken. Till försäljning såklart... (om någon skulle vara intresserad) ;-)
Livet är just nu ganska tillfredsställande!!!
Projektet nu är att jag, som är en mycket kreativ person (har jag fått höra hela mitt liv. Hej mamma! Snarare "-Varför gör du ingenting med din kreativa ådra. Du borde skapa saker". Ja, mamma igen!) ska börja SKAPA... :-)
När jag var runt 18 så tänkte jag söka till silversmedsutbildning. Jag ångrar än idag att jag inte gjorde det! Det hade passat mig perfekt! MEN, jag kunde ju inte lämna Skåne, för där bodde ju min kärlek (ja, det var maken redan då) och utbildningen var långt upp i landet. Om jag inte minns fel så var det i Umeå?? Så mina drömmar fick stå tillbaka och istället blev jag socionom som förvisso faktiskt var precis vad jag ville bli, det också.
Wow-yrket nummer 1 och 2 liksom ;-)
Grejen är den att jag har två sidor, som så många andra skulle jag tro, och jag kan inte komma underfund med vilken sida jag mår bäst av att "stimulera". Egentligen är nog min drömsituation en sådan där jag kunde leva på att skapa saker, ett helt fritt arbete, där JAG bestämmer när jag vill jobba och att denna lyx skulle kunna tillåta mig att arbeta ideellt med sådant jag brinner för i samhället, dvs att "hjälpa de svaga" (ja det låter för jä..ligt men ni fattar vad jag menar).
Jag och maken vrider och vänder ut-och-in på oss själva för att försöka komma på en affärsidé där vi skulle kunna försörja oss på någonting som vi själva driver. Det går varken framåt eller bakåt. Vi sliter vårt hår och kör huvudet i väggen gång på gång.
Vi får väl se vad som blir av det! Spännande känns det iallafall.
Jag har ett nytt mantra efter att ha arbetat på ett ställe som verkligen inte var snällt mot psyket eller självförtroendet och det mantrat lyder "jag ska aldrig arbeta för någon annan igen".
Om ni visste hur mycket jag hoppas att detta kunde bli sanning!
Nu kan ju inte jag göra några egna smycken i den bemärkelsen att jag "smider" mitt eget silver liksom, men min fantasi vet inga gränser och jag har tusen idéer.
Jag har fyndat inne på Tradera bland pärlor, länkar, berlocker, stenar och silver och så fort mina grejor kommer så ska jag sätta igång och SJÄLVKLART kommer jag visa mina alster i bloggen. Eller rent av skapa en ny blogg för enbart smycken. Till försäljning såklart... (om någon skulle vara intresserad) ;-)
Livet är just nu ganska tillfredsställande!!!
torsdag 3 september 2009
Gniden?
Blir jag gniden av det här med Tradera?
Nä, det tror jag inte, men jag kollar auktionerna OFTA och nu när det bara är några dagar kvar så får jag lite panik över en del plagg.
Har hittills lagt ut 15 auktioner. Plaggen har ett värde (vid inköp såklart) av ca 3.300 kr och hittills har jag fått bud på alla plagg utom 5 st. Men alla buden uppgår ännu endast i 470 kr. En del plagg står still på 1 kr, andra på 12-13 kronor.
En klänning är uppe i 210 kr och en topp i 155 kr, superbra! Men gaaaahhhh jag vill inte GE bort plagg. 1 kr liksom, det är ju ett hån för helt nya, oanvända kläder...
Måste nog göra nåt annat nu, som att slänga in en maskin tvätt, plocka undan, dammsuga, diska upp, duscha och förbereda lite kaffe inför ankomsten av mina bröllopstorgetbrudar och deras tre ursöta bebisar, som anländer om en dryg timme!
Måste bara dricka upp mitt kaffe först...
Nä, det tror jag inte, men jag kollar auktionerna OFTA och nu när det bara är några dagar kvar så får jag lite panik över en del plagg.
Har hittills lagt ut 15 auktioner. Plaggen har ett värde (vid inköp såklart) av ca 3.300 kr och hittills har jag fått bud på alla plagg utom 5 st. Men alla buden uppgår ännu endast i 470 kr. En del plagg står still på 1 kr, andra på 12-13 kronor.
En klänning är uppe i 210 kr och en topp i 155 kr, superbra! Men gaaaahhhh jag vill inte GE bort plagg. 1 kr liksom, det är ju ett hån för helt nya, oanvända kläder...
Måste nog göra nåt annat nu, som att slänga in en maskin tvätt, plocka undan, dammsuga, diska upp, duscha och förbereda lite kaffe inför ankomsten av mina bröllopstorgetbrudar och deras tre ursöta bebisar, som anländer om en dryg timme!
Måste bara dricka upp mitt kaffe först...
onsdag 2 september 2009
Femårig tonåring?
Finns det något som heter femårig tonåring?
Vi har en sådan här hemma iallafall. Jag fattar inte hur det är möjligt att någon kan ha så mycket vilja, vara så envis och framför allt fattar jag inte hur NÅGON kan få till de höga toner som denna flicka kan!
Mina trumhinnor är, efter en fruktanvärd hämtning på dagis, ett minne blott. Det ringer i öronen minst sagt!
Dottern började direkt när jag kom, att tjata om att hon ville gå hem till en kompis som bor en bit bort, en dagiskamrat som hon aldrig har varit hemma hos, vars föräldrar jag upplever som den typen av föräldrar som vill bestämma dagen innan, ifall barnen ska leka. Kan vara mina fördomar men de känns inte som de spontana föräldrar som skulle uppskatta att det ringde på dörren liksom...
När jag förklarade för dottern att det inte blir någon lek med denna flicka just idag men att vi kan ordna så att de leker en annan dag så tog det hus i hel...ete! Hon vrålade, skrek, slog, bets, sparkade så att jag skämdes LAGOM mycket när dagispersonal och andra föräldrar låtsades som ingenting.
Försökte tala lugnt med henne men blev till slut riktigt arg. Under de 45 minuter som hämtningen tog idag så skrek dottern konstant, under hela vägen hem skrek hon och grät om vartannat. "-Jag VIIIIILLLL leka med xxx, jag VIIIIILLLL leka med xxx..." heeeeela vägen hem.
När vi kom hem vägrade hon gå in, hon vrålade som en stucken gris. När vi kommit in så förklarade jag väldigt bestämt (läs argt) att om hon inte slutar skrika och lär sig att ett nej är ett nej så får hon gå upp på sitt rum, för mina öron klarar inte av mer. Då räcks tungan ut och hon skriker "-NEEEEJ, jag tänker INTE gå upp. Du bestämmer inte över mig"!!
WHAT!
Här tog jag dottern under armen, bar upp henne, in i rummet, medan hon sparkade, slog och skrek att jag var den dummaste mamman i världen samtidigt som hon försökte bita mig.
När jag satt ner henne på sängen och förklarade med tillkämpat lugn och undertryckt ilska, att nu stannar du här och vilar lite, för det tror jag att du behöver och "-Du kommer inte ner igen så länge du skriker och beter dig på detta vis".
Detta leder till att dottern tillbringar tio minuter med att ligga (precis intill väggen till grannen ofcourse) och skrika "-Paaaaapppppaaaaaa, paaaappppppaaaaa, paaapppppaaaaa, jag vill ha min paaaaappppppaaaaa" med en sån där hemsk gråtdarrig röst som bryts i varje ord. Hjärtskärande!
Hade jag hört någon annans barn skrika så så hade jag trott att det var misshandel på gång, typ!
Efter att hon skrikit ett tag och inget händer så börjar hon kasta runt sina möbler, så jag vill inte ens tänka på hur det ser ut där uppe nu.
När ingenting hände då heller så kommer hon nersläntrande för trappan. Jag låtsas som ingenting. Sedan tittar jag på henne. Bara detta räckte tydligen för att få henne ur balans igen!
När jag tittar på henne så skriker hon med samma intensiva styrka "-Jag VIIIIIIILLLL leka med xxx".
Så då var vi tillbaks till början igen!
Jahapp...
Blir jätteroligt om en stund när jag talar om för henne att hon ska gå upp och städa sitt rum innan hon gör någonting annat.
Inte riktigt vad man har lust med efter en dag med superdryga, nedslående, trista, omständliga telefonsamtal och pappersarbete...
Nu ska jag ta tag i köket som ser ut som hej kom och hjälp, men först ska jag slänga ihop en bacon- och broccolipaj. Vissa dagar kräver mer än andra utav ens psyke, men så ska det väl vara antar jag. Att vara förälder är trots allt det bästa som finns :-)
Vi har en sådan här hemma iallafall. Jag fattar inte hur det är möjligt att någon kan ha så mycket vilja, vara så envis och framför allt fattar jag inte hur NÅGON kan få till de höga toner som denna flicka kan!
Mina trumhinnor är, efter en fruktanvärd hämtning på dagis, ett minne blott. Det ringer i öronen minst sagt!
Dottern började direkt när jag kom, att tjata om att hon ville gå hem till en kompis som bor en bit bort, en dagiskamrat som hon aldrig har varit hemma hos, vars föräldrar jag upplever som den typen av föräldrar som vill bestämma dagen innan, ifall barnen ska leka. Kan vara mina fördomar men de känns inte som de spontana föräldrar som skulle uppskatta att det ringde på dörren liksom...
När jag förklarade för dottern att det inte blir någon lek med denna flicka just idag men att vi kan ordna så att de leker en annan dag så tog det hus i hel...ete! Hon vrålade, skrek, slog, bets, sparkade så att jag skämdes LAGOM mycket när dagispersonal och andra föräldrar låtsades som ingenting.
Försökte tala lugnt med henne men blev till slut riktigt arg. Under de 45 minuter som hämtningen tog idag så skrek dottern konstant, under hela vägen hem skrek hon och grät om vartannat. "-Jag VIIIIILLLL leka med xxx, jag VIIIIILLLL leka med xxx..." heeeeela vägen hem.
När vi kom hem vägrade hon gå in, hon vrålade som en stucken gris. När vi kommit in så förklarade jag väldigt bestämt (läs argt) att om hon inte slutar skrika och lär sig att ett nej är ett nej så får hon gå upp på sitt rum, för mina öron klarar inte av mer. Då räcks tungan ut och hon skriker "-NEEEEJ, jag tänker INTE gå upp. Du bestämmer inte över mig"!!
WHAT!
Här tog jag dottern under armen, bar upp henne, in i rummet, medan hon sparkade, slog och skrek att jag var den dummaste mamman i världen samtidigt som hon försökte bita mig.
När jag satt ner henne på sängen och förklarade med tillkämpat lugn och undertryckt ilska, att nu stannar du här och vilar lite, för det tror jag att du behöver och "-Du kommer inte ner igen så länge du skriker och beter dig på detta vis".
Detta leder till att dottern tillbringar tio minuter med att ligga (precis intill väggen till grannen ofcourse) och skrika "-Paaaaapppppaaaaaa, paaaappppppaaaaa, paaapppppaaaaa, jag vill ha min paaaaappppppaaaaa" med en sån där hemsk gråtdarrig röst som bryts i varje ord. Hjärtskärande!
Hade jag hört någon annans barn skrika så så hade jag trott att det var misshandel på gång, typ!
Efter att hon skrikit ett tag och inget händer så börjar hon kasta runt sina möbler, så jag vill inte ens tänka på hur det ser ut där uppe nu.
När ingenting hände då heller så kommer hon nersläntrande för trappan. Jag låtsas som ingenting. Sedan tittar jag på henne. Bara detta räckte tydligen för att få henne ur balans igen!
När jag tittar på henne så skriker hon med samma intensiva styrka "-Jag VIIIIIIILLLL leka med xxx".
Så då var vi tillbaks till början igen!
Jahapp...
Blir jätteroligt om en stund när jag talar om för henne att hon ska gå upp och städa sitt rum innan hon gör någonting annat.
Inte riktigt vad man har lust med efter en dag med superdryga, nedslående, trista, omständliga telefonsamtal och pappersarbete...
Nu ska jag ta tag i köket som ser ut som hej kom och hjälp, men först ska jag slänga ihop en bacon- och broccolipaj. Vissa dagar kräver mer än andra utav ens psyke, men så ska det väl vara antar jag. Att vara förälder är trots allt det bästa som finns :-)
Skitsystem...
Jag har tillbringat hela förmiddagen i telefonköer och i samtal med folk, som förvisso varit hjälpsamma och trevliga, men som gjort mig förtvivlad, till viss del.
Eftersom jag har varit timanställd mot min vilja under förbaskat lång tid då jag borde varit månadsanställd så går jag miste om en stor del av min a-kassa, för trots att jag faktiskt har använt min semester, tagit ut obetalda semesterdagar, sammanlagt 25 stycken under de senaste 12 månaderna, så får jag inte tillgodoräkna mig semesterersättningen för dessa dagar, så som vilken månadsanställd eller fast anställd person som helst hade fått.
Min semesterersättning som är 12% av lönen, försvinner, räknas inte in i min inkomst.
Jag hade förstått detta om jag hade jobbat in den, dvs inte tagit någon semester utan jobbat året igenom och på så sätt fått "dubbelt" betalt, men jag har ju utnyttjat mina semesterdagar!
Sammanlagt blir detta många timmar, mycket pengar som dras bort från min a-kassa.
Jag får dock tillgodoräkna mig de timmar jag har haft vård av barn. Det vidriga här är då att a-kassan inte kommer att titta på vad min arbetade tid skulle ha varit och räkna ut min arbetsprocent genom detta. De kommer att titta på vad jag har fått UT från försäkringskassan och räkna på detta. De kommer alltså att räkna på 80%, utav redan 80% av min inkomst.
Jag är faktiskt så sjukt besviken på systemet just nu att jag bara vill lägga mig och gråta. Är det så här vi tar hand om varandra i detta samhälle?
Värden som omsorg, rättvisa, solidaritet och humanitet finns ju inte i detta skitborgerliga äckelsamhälle där klassandan bara tycks förstärkas för varje dag och där puckade lagar och regler och byråkrati tycks styra allt. Är det INGEN som tänker längre? Finns det VERKLIGEN INGEN som har något sunt förnuft alls. Tror verkligen regeringen att alla har förmögenheter elelr någon rik släkting att luta sig på när allting faller kring dem.
Jag hade verkligen velat se Reinfelt sitta i en trea på Rosengård med en inkomst på 17.000 BRUTTO och försöka klara sig på det. Men han tror väl inte att det finns människor som har det så. Han har nog aldrig tänkt tanken.
Man kunde t.om gjort en dokusåpa av det. Reinfelts äventyr i slummen...
Hade inte det varit skoj!!!
Eftersom jag har varit timanställd mot min vilja under förbaskat lång tid då jag borde varit månadsanställd så går jag miste om en stor del av min a-kassa, för trots att jag faktiskt har använt min semester, tagit ut obetalda semesterdagar, sammanlagt 25 stycken under de senaste 12 månaderna, så får jag inte tillgodoräkna mig semesterersättningen för dessa dagar, så som vilken månadsanställd eller fast anställd person som helst hade fått.
Min semesterersättning som är 12% av lönen, försvinner, räknas inte in i min inkomst.
Jag hade förstått detta om jag hade jobbat in den, dvs inte tagit någon semester utan jobbat året igenom och på så sätt fått "dubbelt" betalt, men jag har ju utnyttjat mina semesterdagar!
Sammanlagt blir detta många timmar, mycket pengar som dras bort från min a-kassa.
Jag får dock tillgodoräkna mig de timmar jag har haft vård av barn. Det vidriga här är då att a-kassan inte kommer att titta på vad min arbetade tid skulle ha varit och räkna ut min arbetsprocent genom detta. De kommer att titta på vad jag har fått UT från försäkringskassan och räkna på detta. De kommer alltså att räkna på 80%, utav redan 80% av min inkomst.
Jag är faktiskt så sjukt besviken på systemet just nu att jag bara vill lägga mig och gråta. Är det så här vi tar hand om varandra i detta samhälle?
Värden som omsorg, rättvisa, solidaritet och humanitet finns ju inte i detta skitborgerliga äckelsamhälle där klassandan bara tycks förstärkas för varje dag och där puckade lagar och regler och byråkrati tycks styra allt. Är det INGEN som tänker längre? Finns det VERKLIGEN INGEN som har något sunt förnuft alls. Tror verkligen regeringen att alla har förmögenheter elelr någon rik släkting att luta sig på när allting faller kring dem.
Jag hade verkligen velat se Reinfelt sitta i en trea på Rosengård med en inkomst på 17.000 BRUTTO och försöka klara sig på det. Men han tror väl inte att det finns människor som har det så. Han har nog aldrig tänkt tanken.
Man kunde t.om gjort en dokusåpa av det. Reinfelts äventyr i slummen...
Hade inte det varit skoj!!!
tisdag 1 september 2009
Husmodern...
har idag, lagt ut auktioner på tradera (se tidigare inlägg), plockat en massa plommon, tvättat, diskat, dammsugit, lagat pannbiff med potatis, brunsås, stekt lök, lingon och inlagd gurka till middag...
Men hon har även kokt plommonmarmelad utav de 2 kg plommon som plockades. Numera har vi en ENORM burk (en sån där maxistor burk som det har varit ättiksgurka i) med denna supersöta, klibbiga marmelad.
Till kvällsmat njöt vi av rostade mackor med, smör, plommonmarmelad och ost! Den blev läskigt god!
Jag kommer att klättra på väggarna efter att ha varit arbetslös ett tag, jag är medveten om det, men just nu, AAAHH så skönt det är! Lusten till livet återvänder...
Det kan ju bero på att man faktiskt hinner och ORKAR med livet nu!!!
Tradera
Jaha då är man luspank, gick back på räkningarna med ca. 4000 och har ingen aning om när a-kassan kommer igång.
Känns sådär!
Men nu har jag rensat och tömt garderober på kläder som jag har "växt ur" (vad hemskt det låter när man säger så om en vuxen). Så mycket fint som jag verkligen önskar jag kunde ha men inser att jag faktiskt inte kan behålla bara för det.
Dock har jag ett par Lee-jeans och ett par Diesel-jeans som jag bara inte KAN göra mig av med. Storlek 28 i midjan har dom och jag vägde 60 kg när jag kunde ha dem, men jag KAN inte! Älskade de jä..la jeansen som satt så grymt snyggt!
Har iallafall rensat ut massor i strl 44-46.
Jag heter desperatehousewife (hehe) på Tradera. Gå gärna in och titta! Mycket (det mesta) är helt i nyskick! Är långt ifrån klar så det kommer mera.
Måtte vi få in pengar på detta så att vi kommer ikapp med räkningarna!
Min garderob är typ TOM!
Känns sådär!
Men nu har jag rensat och tömt garderober på kläder som jag har "växt ur" (vad hemskt det låter när man säger så om en vuxen). Så mycket fint som jag verkligen önskar jag kunde ha men inser att jag faktiskt inte kan behålla bara för det.
Dock har jag ett par Lee-jeans och ett par Diesel-jeans som jag bara inte KAN göra mig av med. Storlek 28 i midjan har dom och jag vägde 60 kg när jag kunde ha dem, men jag KAN inte! Älskade de jä..la jeansen som satt så grymt snyggt!
Har iallafall rensat ut massor i strl 44-46.
Jag heter desperatehousewife (hehe) på Tradera. Gå gärna in och titta! Mycket (det mesta) är helt i nyskick! Är långt ifrån klar så det kommer mera.
Måtte vi få in pengar på detta så att vi kommer ikapp med räkningarna!
Min garderob är typ TOM!
onsdag 26 augusti 2009
Lattemamma...
Idag har jag fikat och pratat och skvallrat med en kär gammal väninna HELA dagen. Hon och hennes urgullige son dök upp kl.10 och åkte hem halv fyra så det blev måååånga härliga timmar av välbehövligt tjejsnack! Jag skulle kunna prata med människor hur mycket och länge och djupt som helst. Det är det bästa som finns!
Tänk att få betalt för det! ;-)
Hunnit med lite annat oxå, som att köra fyra maskiner tvätt, diska en liten disk och klippa gräsmattan.
Maken lagade maten idag och det blev så förbaskat gott att jag, som vanligt, åt alldeles för mycket. Jag skyller min övervikt helt och hållet på maken ;-)
Imorgon blir det fika med tre goa fd kollegor. Saknar dem massor och har bara varit borta från jobbet i 1,5 vecka! Hemskt att inte få jobba mer med dem...
Ska bli så kul att ses imorgon och skvallra och prata och umgås...
Nu ska jag ägna kvällen åt att vika och lägga in all den tvättade tvätten. Man kan ha roligare!
Tänk att få betalt för det! ;-)
Hunnit med lite annat oxå, som att köra fyra maskiner tvätt, diska en liten disk och klippa gräsmattan.
Maken lagade maten idag och det blev så förbaskat gott att jag, som vanligt, åt alldeles för mycket. Jag skyller min övervikt helt och hållet på maken ;-)
Imorgon blir det fika med tre goa fd kollegor. Saknar dem massor och har bara varit borta från jobbet i 1,5 vecka! Hemskt att inte få jobba mer med dem...
Ska bli så kul att ses imorgon och skvallra och prata och umgås...
Nu ska jag ägna kvällen åt att vika och lägga in all den tvättade tvätten. Man kan ha roligare!
tisdag 25 augusti 2009
Traaaadigt...
Idag är en sån där dag där jag måste sitta och ringa runt till tusen olika instanser och be om uppgifter, papper, ställa frågor och ja, helt enkelt ordna upp en massa saker.
Jag AVSKYR att ringa sådana samtal åt mig själv. Åt andra, inga problem, men åt mig själv, f..n vad jobbigt och tråkigt och pestigt det är!
3 av 7 samtal är avklarade och tyngden på axlarna har blivit lite lättare. Dock har jag sparat de mest betungande samtalen till sist. Varför gör man så?
I riktig byråkratisk anda har a-kassan nu skickat mig miljoner papper att fylla i, vilket kräver att jag ringer alla de här samtalen för att kolla upp miljoner uppgifter för att kunna fylla i alla de överdrivet många blanketter som ska skickas in för att jag efter ett okänt antal veckor kan få den ersättning som jag är berättigad till.
Nog måste det finnas ett enklare sätt? Kan de inte se alla dessa uppgifter i ett system någonstans? Tänk så mycket papper det hade sparat och det hade kanske skapat ytterligare ett jobb, åt någon arbetslös stackare, som jag!
Jag har fått en del gjort under tiden jag ringt åtminstone. Diskrensning av hårddisk och uppgradering av virusskydd i min stackars dator. Yey me! ;-)
Dags att ringa vidare...
So long!
måndag 24 augusti 2009
Fyndat...
Efter mitt möte på arbetsförmedlingen, som kändes bra då jag fått en toppenbra handläggare, strosade jag upp mot stan eftersom jag missade min buss med ca 30 sekunder (är det inte alltid så?) och slank in på Åhléns en stund för att kika på kuddar till soffan, tyger till eventuella gardiner osv.
Åhléns har alltid så grymt snygga, underbara tyger och kuddar och överhuvudtaget inredningsgrejor!
Jag har efter många om och men bestämt mig för att ha blekgrönt som färg i v-rummet, i kombination med en eller två andra färger. De färger jag varit mest inne på är brunt eller lila, men ack, så blev det inte...
Jag hittade nämligen en löpare/duk till v-rumsbordet som jag bara visste att maken skulle älska och jag tyckte den var störtskön i petrolblå, blekgrön, vit och ljusblå i ett läckert mönster typ lite fifties. Det blev ju ännu bättre när den gröna nyansen i duken var PRECIS den jag letat efter och som dessutom gick i perfekt harmoni med den gröna nyans på kuddarna jag bar tryckta mot hjärtat för att jag blev helt förälskad i dem direkt när jag såg dem.
Jag räknar på om jag även kan inhandla ett riktigt billigt men ASLÄCKERT tyg som ska räcka till korta, smågardiner till fönstrena i v-rummet, grå/svarta och blekgröna, såååå fina och tänker att det faktiskt är så billigt att det ska gå.
När jag står i kassan ringer maken...
Han undrar hur det gick på arbetsförmedlingen och var jag är (känner han sånt här på sig?)... Jag säger lite motvilligt, skyldigt "Åhléns", gick ju faktiskt bara in för att köpa hårfärg till mig själv. Bara den kommentaren får maken att ifrågasätta om jag verkligen behöver hårfärg och att han tänker på allt han köper nu och är väldigt sparsam. Dåligt samvete, nä för f..n, icke! Barndomens dåliga samvete ploppar upp (jag hade jämt dåligt samvete som barn) och jag slår ifrån mig för allt vad jag är värd.
För hel..ete! Jag kan väl inte hjälpa att allt är så fint och att priserna FÖR EN GÅNGS SKULL var suveräna.
Jag tillhör kategorin kvinnor (människor) som tycker att jag tjänar pengar när jag köper något som är nedsatt i pris. Jag sparar inte bara pengar, jag TJÄNAR pengar. För jag hade ju köpt de där grejorna ändå, om de så kostat dubbelt på mycket, så jag TJÄNAR ju faktiskt på det ;-)
Nåväl, jag får en föreläsning light av maken i telefonen pga hårfärgen. Hinner inte ens berätta om de övriga sakerna. Upplever att alla stirrar på mig, det är LÅNG kö och det är JAG som blir betjänad just då så jag är liksom i fokus. Känner hur jag blir helt röd i ansiktet och undrar om folk tänker att jag har en "abusive husband" eller nåt.
Maken lyckas såklart ringa precis när det är min tur så att jag är lagom disträ och inte har en chans att ändra mig, gå tillbaka med mina grejor, vilket jag nog inte hade klarat för den delen, trots det gnagande samvetet och makens föreläsning om hur dåligt med pengar vi har.
Jag skrev ett sms till honom efteråt och lät honom veta att jag handlat liiite mer än hårfärg och att jag är medveten om att jag är en ekonomisk analfabet.
Vi får väl se om han älskar mig fortfarande när han kommer hem eller om han gett upp hoppet om mig helt!
Men hörni, nog om mitt dåliga samvete och usla ekonomiska sinne. Visst blev det SKETAFINT! :-)
Kuddarna är i bredribbad, mjuk manchester, typ.
Gardintyget hänger här över soffan. Tänker mig korta kappor, helt raka...
Gardintyget, såååå fint!!!
Nu ska jag ta hand om en megadisk, slänga in en maskin tvätt, dammsuga av här, klippa gräset och laga rödvinsgryta. Massor av rödvin blev ju över och rödvinsgryta med ris är en av mina absoluta favoriträtter. Mums!
Älskling visst är det fint! Visst är du inte arg? Visst älskar du mig? (plutar med underläppen lite och ser gulligt osäker ut) ;-)
Åhléns har alltid så grymt snygga, underbara tyger och kuddar och överhuvudtaget inredningsgrejor!
Jag har efter många om och men bestämt mig för att ha blekgrönt som färg i v-rummet, i kombination med en eller två andra färger. De färger jag varit mest inne på är brunt eller lila, men ack, så blev det inte...
Jag hittade nämligen en löpare/duk till v-rumsbordet som jag bara visste att maken skulle älska och jag tyckte den var störtskön i petrolblå, blekgrön, vit och ljusblå i ett läckert mönster typ lite fifties. Det blev ju ännu bättre när den gröna nyansen i duken var PRECIS den jag letat efter och som dessutom gick i perfekt harmoni med den gröna nyans på kuddarna jag bar tryckta mot hjärtat för att jag blev helt förälskad i dem direkt när jag såg dem.
Jag räknar på om jag även kan inhandla ett riktigt billigt men ASLÄCKERT tyg som ska räcka till korta, smågardiner till fönstrena i v-rummet, grå/svarta och blekgröna, såååå fina och tänker att det faktiskt är så billigt att det ska gå.
När jag står i kassan ringer maken...
Han undrar hur det gick på arbetsförmedlingen och var jag är (känner han sånt här på sig?)... Jag säger lite motvilligt, skyldigt "Åhléns", gick ju faktiskt bara in för att köpa hårfärg till mig själv. Bara den kommentaren får maken att ifrågasätta om jag verkligen behöver hårfärg och att han tänker på allt han köper nu och är väldigt sparsam. Dåligt samvete, nä för f..n, icke! Barndomens dåliga samvete ploppar upp (jag hade jämt dåligt samvete som barn) och jag slår ifrån mig för allt vad jag är värd.
För hel..ete! Jag kan väl inte hjälpa att allt är så fint och att priserna FÖR EN GÅNGS SKULL var suveräna.
Jag tillhör kategorin kvinnor (människor) som tycker att jag tjänar pengar när jag köper något som är nedsatt i pris. Jag sparar inte bara pengar, jag TJÄNAR pengar. För jag hade ju köpt de där grejorna ändå, om de så kostat dubbelt på mycket, så jag TJÄNAR ju faktiskt på det ;-)
Nåväl, jag får en föreläsning light av maken i telefonen pga hårfärgen. Hinner inte ens berätta om de övriga sakerna. Upplever att alla stirrar på mig, det är LÅNG kö och det är JAG som blir betjänad just då så jag är liksom i fokus. Känner hur jag blir helt röd i ansiktet och undrar om folk tänker att jag har en "abusive husband" eller nåt.
Maken lyckas såklart ringa precis när det är min tur så att jag är lagom disträ och inte har en chans att ändra mig, gå tillbaka med mina grejor, vilket jag nog inte hade klarat för den delen, trots det gnagande samvetet och makens föreläsning om hur dåligt med pengar vi har.
Jag skrev ett sms till honom efteråt och lät honom veta att jag handlat liiite mer än hårfärg och att jag är medveten om att jag är en ekonomisk analfabet.
Vi får väl se om han älskar mig fortfarande när han kommer hem eller om han gett upp hoppet om mig helt!
Men hörni, nog om mitt dåliga samvete och usla ekonomiska sinne. Visst blev det SKETAFINT! :-)
Kuddarna är i bredribbad, mjuk manchester, typ.
Gardintyget hänger här över soffan. Tänker mig korta kappor, helt raka...
Gardintyget, såååå fint!!!Nu ska jag ta hand om en megadisk, slänga in en maskin tvätt, dammsuga av här, klippa gräset och laga rödvinsgryta. Massor av rödvin blev ju över och rödvinsgryta med ris är en av mina absoluta favoriträtter. Mums!
Älskling visst är det fint! Visst är du inte arg? Visst älskar du mig? (plutar med underläppen lite och ser gulligt osäker ut) ;-)
lördag 22 augusti 2009
Förberedelser...
Städningen som tidigare idag gjordes var förgäves. Nu har barnen varit igång, haft lite besök och rummen ser, tja OSTÄDADE ut, hallen, full med grus, soffan som hade nytvättade kuddfodral och var uppuffad och slät ser skrynklig och nedsutten ut och har säkerligen en och annan kladdig godisfläck redan.
Själv sitter jag i ett lagom rent vitt linne och trosor, helt slö här vid datorn efter att ha haft ett spontant, mycket trevligt besök av min kära syster och hennes kompis och deras barn. Det blev lite kaffe och småprat en stund. Mycket trevligt!
Nu står den goda grytan och puttrar på spisen sedan 40 minuter och ska puttra i minst en timme till. Det är alltså nu jag borde börja röja på nytt, hälla upp snacks i skålar, tända lite ljus, sätta på någon trevlig musik, diska upp i köket och för allt i världen, se till att FIXA till mig själv, rycka upp mig, göra mig typ anständig, men va f..n.
Något rosévin blev det inte tidigare så jag kanske skulle ta ett glas nu...
Japp, det gör jag!
Jag kan sitta här en halvtimme till...
Själv sitter jag i ett lagom rent vitt linne och trosor, helt slö här vid datorn efter att ha haft ett spontant, mycket trevligt besök av min kära syster och hennes kompis och deras barn. Det blev lite kaffe och småprat en stund. Mycket trevligt!
Nu står den goda grytan och puttrar på spisen sedan 40 minuter och ska puttra i minst en timme till. Det är alltså nu jag borde börja röja på nytt, hälla upp snacks i skålar, tända lite ljus, sätta på någon trevlig musik, diska upp i köket och för allt i världen, se till att FIXA till mig själv, rycka upp mig, göra mig typ anständig, men va f..n.
Något rosévin blev det inte tidigare så jag kanske skulle ta ett glas nu...
Japp, det gör jag!
Jag kan sitta här en halvtimme till...
(vinet upphällt där ute, så jag kilar ut och sätter mig en stund, aaahhh) :-)
Myslördag...
Maken och jag har precis, gemensamt, storstädat huset, ni vet när man skurar badrummen från golv till tak, renbäddar, ser till att köksbänkarna glänser, skrubbar matbord, dammsugar, moppar och lägger in all tvätt osv.
Känns riktigt skönt!
Ikväll ska maken UT, yey! Det händer inte så ofta, så det är inte för att jag vill bli av med honom men ibland är det så underbart att få en kväll hemma för sig själv. Maken har ju haft många i och med att jag oftare gör saker och att jag har jobbat kvällar. Nu är det min tur.
Egentligen tror jag inte att han VILL gå ut, så jag känner mig lite elak, men jag har bjudit hit några väninnor på mat och vin och TJEJSNACK så nu har han nästan inget val ;-)
Efter en dusch är jag nu helt matt och känner att jag f..n inte PALLAR laga den där kött- och kantarellgrytan och göra någon efterrätt, men jag måste ju...
Jag hade hellre beställt pizza och ätit B&J:s eller en skål godis till efterrätt! Är inte alls van att göra sånt här längre så jag har blivit hur lat som helst. Jag som en gång älskade att fixa, laga mat och dona. Svårt att tro idag! Det är alltid maken som fixar våra middagar medan jag sitter och dricker ett glas vin, underhåller gästerna och lyssnar på alla som lovsjunger honom och talar om för mig hur duktig han är ;-) Och visst är han det!
Synd att han ska iväg redan nu kl.15 annars hade jag kanske kunnat muta honom till att göra köttgrytan åt mig :-D
Insåg precis att de enda två väninnorna som INTE kunde komma ikväll är de enda som dricker. De som kommer är gravida eller ammar så MOI är den enda drickande och har alltså en BiB med vitt vin, två flaskor rödvin och en flaska rosé att dricka, helt själv, ojoj!
Man vet aldrig var detta slutar! ;-)
Nu ska jag nog ta mig ett glas rosé, kolla alla de bloggar jag följer innan jag sätter igång med någon form utav lunch till ungarna här. Efter lunchen får de lördagsgodiset så att jag, i lugn och ro, kan få laga maten till ikväll.
Förhoppningsvis blir det då lugnt och tyst i typ 45 minuter eller så...
(bild på kantarellgrytan, här lagad av maken)
ps. läste igenom detta inlägg och inser att det låter som att jag inte gör annat än dricker vin, men ni ska veta hur grymt sällan det är vi ens HAR vin hemma. Ville bara påpeka det ;-)
Känns riktigt skönt!
Ikväll ska maken UT, yey! Det händer inte så ofta, så det är inte för att jag vill bli av med honom men ibland är det så underbart att få en kväll hemma för sig själv. Maken har ju haft många i och med att jag oftare gör saker och att jag har jobbat kvällar. Nu är det min tur.
Egentligen tror jag inte att han VILL gå ut, så jag känner mig lite elak, men jag har bjudit hit några väninnor på mat och vin och TJEJSNACK så nu har han nästan inget val ;-)
Efter en dusch är jag nu helt matt och känner att jag f..n inte PALLAR laga den där kött- och kantarellgrytan och göra någon efterrätt, men jag måste ju...
Jag hade hellre beställt pizza och ätit B&J:s eller en skål godis till efterrätt! Är inte alls van att göra sånt här längre så jag har blivit hur lat som helst. Jag som en gång älskade att fixa, laga mat och dona. Svårt att tro idag! Det är alltid maken som fixar våra middagar medan jag sitter och dricker ett glas vin, underhåller gästerna och lyssnar på alla som lovsjunger honom och talar om för mig hur duktig han är ;-) Och visst är han det!
Synd att han ska iväg redan nu kl.15 annars hade jag kanske kunnat muta honom till att göra köttgrytan åt mig :-D
Insåg precis att de enda två väninnorna som INTE kunde komma ikväll är de enda som dricker. De som kommer är gravida eller ammar så MOI är den enda drickande och har alltså en BiB med vitt vin, två flaskor rödvin och en flaska rosé att dricka, helt själv, ojoj!
Man vet aldrig var detta slutar! ;-)
Nu ska jag nog ta mig ett glas rosé, kolla alla de bloggar jag följer innan jag sätter igång med någon form utav lunch till ungarna här. Efter lunchen får de lördagsgodiset så att jag, i lugn och ro, kan få laga maten till ikväll.
Förhoppningsvis blir det då lugnt och tyst i typ 45 minuter eller så...
(bild på kantarellgrytan, här lagad av maken)
ps. läste igenom detta inlägg och inser att det låter som att jag inte gör annat än dricker vin, men ni ska veta hur grymt sällan det är vi ens HAR vin hemma. Ville bara påpeka det ;-)
torsdag 20 augusti 2009
Arbetslös = energi!
Nu när jag är arbetslös så har jag haft tid att ta tag i hemmet! ;-)
Projektet jag tog tag i igår var att röja hela den del av vardagsrummet som nu är färdig. Golvet ska bytas ut och är för tillfället till hälften täckt av en massa spilld målarfärg.
Jag slängde skit, sorterade grejor, stuvade undan, torkade av och skurade allting med ajax, varenda liten penna, torkade av alla papper, ja ALLT, då slipdamm, trots att vi täckt över allting med lakan, har en tendens att leta sig in överallt och lägga sig som en otäck hinna på varenda pinal. Usch!
Efter detta, när jag fått golvet bart, så tillbringade jag ca fyra timmar sittande på golvet, skrapandes med stekspade (haha hittade inget bättre) och skrubbandes med skotte, vatten och grönsåpa för att få bort målarfärgen, vilket tog knäcken på mina fogar så att jag resten av dagen var tvungen att ligga till sängs, helt hjälplös! Då hade jag inte ens blivit färdig med hälften av den målarfärgstäckta golvytan. (Maken tyckte att det var meningslöst att täcka över golven med papp när han målade, då vi ändå ska byta ut golvet så småningom!)
Sedan flyttade jag alla möbler in i den renoverade delen, som tidigare var avskild från resten av hemmet med ett stort plastskynke.
Eftersom vi inte haft internet förrän idag, då maken kopplat om och pluggat in allting på nytt eftersom jag flyttat hela skrivbordsavdelningen till dess rätta plats, så har jag ju inte kunnat blogga om det, vilket tydligen har upprört många :-D
Men här kommer lite bilder på vår nya soffhörna. Bortse från färgen på golvet.
Taget från ena delen av det L-formade v-rummet:
Taget när man kommer ner från trappan:
Nu ska jag införskaffa lite mysiga kuddar i olika färger som jag inte kan bestämma mig för och så någon pläd. Jag vill nog gärna ha blekgrönt, men vill kombinera med en annan färg också. Kom gärna med förslag!
Nu ser det plötsligt så rymligt ut på bottenvåningen och snart ska andra delen, dvs andra halvan av v-rummet + matsalen renoveras, så det fula plastskynket som har använts för att skilja av rummen åker snart upp igen. Suck...
Men det blir ju fint sen :-)
Jag har just nu massor av energi! Lusten till det mesta har återvänt, trots oron som ligger och gnager, med allt vad arbetslöshet innebär. Saknar redan jobbet och kollegorna, men samtidigt så är det befriande och ärligt talat lite nervkittlande att inte ha en aning om vad framtiden bär med sig.
Idag skulle jag ha träffat tre kollegor och deras barn och fikat länge, men äldste sonen mådde inte bra när han vaknade i morse så det blev att vara hemma med honom istället. Nu mår han bättre och den där fikan får vi ta en annan gång! :-)
Projektet jag tog tag i igår var att röja hela den del av vardagsrummet som nu är färdig. Golvet ska bytas ut och är för tillfället till hälften täckt av en massa spilld målarfärg.
Jag slängde skit, sorterade grejor, stuvade undan, torkade av och skurade allting med ajax, varenda liten penna, torkade av alla papper, ja ALLT, då slipdamm, trots att vi täckt över allting med lakan, har en tendens att leta sig in överallt och lägga sig som en otäck hinna på varenda pinal. Usch!
Efter detta, när jag fått golvet bart, så tillbringade jag ca fyra timmar sittande på golvet, skrapandes med stekspade (haha hittade inget bättre) och skrubbandes med skotte, vatten och grönsåpa för att få bort målarfärgen, vilket tog knäcken på mina fogar så att jag resten av dagen var tvungen att ligga till sängs, helt hjälplös! Då hade jag inte ens blivit färdig med hälften av den målarfärgstäckta golvytan. (Maken tyckte att det var meningslöst att täcka över golven med papp när han målade, då vi ändå ska byta ut golvet så småningom!)
Sedan flyttade jag alla möbler in i den renoverade delen, som tidigare var avskild från resten av hemmet med ett stort plastskynke.
Eftersom vi inte haft internet förrän idag, då maken kopplat om och pluggat in allting på nytt eftersom jag flyttat hela skrivbordsavdelningen till dess rätta plats, så har jag ju inte kunnat blogga om det, vilket tydligen har upprört många :-D
Men här kommer lite bilder på vår nya soffhörna. Bortse från färgen på golvet.
Taget från ena delen av det L-formade v-rummet:
Taget när man kommer ner från trappan:
Nu ska jag införskaffa lite mysiga kuddar i olika färger som jag inte kan bestämma mig för och så någon pläd. Jag vill nog gärna ha blekgrönt, men vill kombinera med en annan färg också. Kom gärna med förslag!Nu ser det plötsligt så rymligt ut på bottenvåningen och snart ska andra delen, dvs andra halvan av v-rummet + matsalen renoveras, så det fula plastskynket som har använts för att skilja av rummen åker snart upp igen. Suck...
Men det blir ju fint sen :-)
Jag har just nu massor av energi! Lusten till det mesta har återvänt, trots oron som ligger och gnager, med allt vad arbetslöshet innebär. Saknar redan jobbet och kollegorna, men samtidigt så är det befriande och ärligt talat lite nervkittlande att inte ha en aning om vad framtiden bär med sig.
Idag skulle jag ha träffat tre kollegor och deras barn och fikat länge, men äldste sonen mådde inte bra när han vaknade i morse så det blev att vara hemma med honom istället. Nu mår han bättre och den där fikan får vi ta en annan gång! :-)
fredag 14 augusti 2009
Ett plastdraperi
är vad vi har fasttejpat i v-rummet nu. Supersnyggt ;-) Åtminstone praktiskt då vi slipper ha slipdammet i precis hela huset.
I helgen åker det ner... Jag jobbar hela helgen och maken målar rummet sista gången imorgon tidigt. När jag kommer hem på eftermiddagen ska det vara torrt och maken ska ha gjort rent golvet från all färg och fått bort allt slipdamm och då mina vänner....
...ska vi flytta in möblerna på sina rätta platser. Yey!
Sedan vi flyttade in i maj så har ju alla v-rumsmöbler stått hoptryckta i den mindre delen av vårt L-formade V-rum, mellan själva stora v-rummet och matsalen. Men äntligen ska allt på plats och maken kan köra igång med att spackla o slipa och måla/tapetsera andra delen av v-rummet och matsalen.
Det har verkligen hänt saker här hemma under semstern och nu när jag blir arbetslös så kommer jag hinna med allting som krävs när man bor i en sån röra. Jag ska köpa tyger, sy gardiner, hålla rent, komma ikapp m all tvätt och tja, ORKA hålla snyggt här hemma för jag har, let´s face it, inte haft NÅGON ork alls det senaste året.
Hösten är på G. Min favoritårstid är början av hösten och jag känner energin återvända. :-)
Jobbar helg, ska snart rusa. Om tre dagar börjar en ny del av mitt liv och nu ser jag endast fram emot den.
Tjejen på mitt lönekontor hade pratat med försäkringskassan häromdagen då de ringt för att kolla ifall den årsinkomst jag uppgett hos dem stämde. Det visade sig att den var 30.000 kr högre än jag angett.
Så min SGI är nu högre än jag nånsin haft. Är det denna som arbetsförmedlingen också räknar på när man ska ha a-kassa eller hur fungerar det egentligen??
Hej så länge...
I helgen åker det ner... Jag jobbar hela helgen och maken målar rummet sista gången imorgon tidigt. När jag kommer hem på eftermiddagen ska det vara torrt och maken ska ha gjort rent golvet från all färg och fått bort allt slipdamm och då mina vänner....
...ska vi flytta in möblerna på sina rätta platser. Yey!
Sedan vi flyttade in i maj så har ju alla v-rumsmöbler stått hoptryckta i den mindre delen av vårt L-formade V-rum, mellan själva stora v-rummet och matsalen. Men äntligen ska allt på plats och maken kan köra igång med att spackla o slipa och måla/tapetsera andra delen av v-rummet och matsalen.
Det har verkligen hänt saker här hemma under semstern och nu när jag blir arbetslös så kommer jag hinna med allting som krävs när man bor i en sån röra. Jag ska köpa tyger, sy gardiner, hålla rent, komma ikapp m all tvätt och tja, ORKA hålla snyggt här hemma för jag har, let´s face it, inte haft NÅGON ork alls det senaste året.
Hösten är på G. Min favoritårstid är början av hösten och jag känner energin återvända. :-)
Jobbar helg, ska snart rusa. Om tre dagar börjar en ny del av mitt liv och nu ser jag endast fram emot den.
Tjejen på mitt lönekontor hade pratat med försäkringskassan häromdagen då de ringt för att kolla ifall den årsinkomst jag uppgett hos dem stämde. Det visade sig att den var 30.000 kr högre än jag angett.
Så min SGI är nu högre än jag nånsin haft. Är det denna som arbetsförmedlingen också räknar på när man ska ha a-kassa eller hur fungerar det egentligen??
Hej så länge...
torsdag 6 augusti 2009
Älskade ungar...
Bio med äldste sonen har jag bokat in i helgen. Han har längtat länge och det ska bli så mysigt att hitta på något med bara honom. Han känns så försummad ibland. Man varken ser eller hör eller gör lika mycket med honom som med de små då de kräver så otroligt mycket mer och äldste sonen är en mer tystlåten person än vad de är.
Detta ger mig ibland überdåligt samvete. Nu när jag blir arbetslös ska mitt stora projekt (förutom körkort och att försöka få ett nytt jobb) bli att VERKLIGEN ta vara på barnen, som jag knappt träffat mer än någon timme per dag de senaste 2,5 åren.
Älskade ungar, det har INTE varit värt det på något sätt!
Förlåt er dumma mamma som inte har fattat eller sett. Jag ska aldrig vara borta så här mycket från er igen. Det är ju NI som är viktiga!
Detta ger mig ibland überdåligt samvete. Nu när jag blir arbetslös ska mitt stora projekt (förutom körkort och att försöka få ett nytt jobb) bli att VERKLIGEN ta vara på barnen, som jag knappt träffat mer än någon timme per dag de senaste 2,5 åren.
Älskade ungar, det har INTE varit värt det på något sätt!
Förlåt er dumma mamma som inte har fattat eller sett. Jag ska aldrig vara borta så här mycket från er igen. Det är ju NI som är viktiga!
onsdag 5 augusti 2009
tisdag 4 augusti 2009
Fem besvikna...
Vi har ju gått och planerat en inflyttnings/sommar/försenad födelsedagsfest för alla barnen nu i slutet av augusti. Tyvärr har vi insett att hur gärna vi än vill, så har vi inte råd.
Besvikna såklart men alla konton står på noll nu och jag får endast en halv lön i augusti. A-kassan tar ca 5-8 veckor innan den kommer igång. Just nu handlar det främst om HUR f..n vi ens ska klara oss!
Säg inte ens ordet knytis för då flippar maken. Ja det vet ju alla ni som känner honom! Kan vi inte bjuda på allt så skiter vi hellre i festen. När jag skriver VI, läs maken! Jag skiter totalt i vilket.
I detta läge hade jag kunnat säga, kom hit med det kött ni vill äta och lite snacks (blannevann om ni vill ha) så står vi för vin, sprit, grillen, potatisgratäng, sallad och glatt sällskap ;o)
Men nääää, älsklingen vill att vi ska sitta här tillsammans den 29 augusti och gräma oss, titta på varandra, ha skittråkigt och tänka, "idag skulle vi haft fest". Det är tydligen roligare??
Besvikna såklart men alla konton står på noll nu och jag får endast en halv lön i augusti. A-kassan tar ca 5-8 veckor innan den kommer igång. Just nu handlar det främst om HUR f..n vi ens ska klara oss!
Säg inte ens ordet knytis för då flippar maken. Ja det vet ju alla ni som känner honom! Kan vi inte bjuda på allt så skiter vi hellre i festen. När jag skriver VI, läs maken! Jag skiter totalt i vilket.
I detta läge hade jag kunnat säga, kom hit med det kött ni vill äta och lite snacks (blannevann om ni vill ha) så står vi för vin, sprit, grillen, potatisgratäng, sallad och glatt sällskap ;o)
Men nääää, älsklingen vill att vi ska sitta här tillsammans den 29 augusti och gräma oss, titta på varandra, ha skittråkigt och tänka, "idag skulle vi haft fest". Det är tydligen roligare??
Kräftor och Västerbottenpaj...
Första kräftätningen för i år avklarades i helgen då vi, endast familjen, tryckte i oss dessa röda små läckerheter så det stod härliga till. För första gången någonsin gjorde jag en västerbottenostpaj och den blev så grymt god! Det lär bli fler under kräftsäsongen.Dock gjorde denna paj att jag inte alls orkade lika många kräftor som jag brukar! Illa illa...
Vi brukar i normala fall avnjuta de röda skaldjuren (vars närmsta släkting är gråsuggan, kan ni fatta, urk...) med rostat bröd, smör och en klick majonnäs vid sidan om.
Västerbottenpaj och kräftor...
Koncentration... Sonen är den enda familjemedlemmen förutom den stränge fadern som äter ALLT i kräftan. Allt gojsigt, läskigt innehåll. (rys).
Dottern var superduktig. Skalade sina egna kräftor och åt faktiskt mer av innehållet än vad jag gör. Hon var dock inte lika grundlig som fadern och storebror.
Lillprinsen var road av att leka med kräftorna. De var starwarsgubbar och soldater och allt möjligt annat än just mat! Vilka ljud kräftor tydligen kan göra! ;-)
Det är ett under att han inte äter skalet oxå!
Mmmmmums! Själv nöjer jag mig med klor och stjärtar ;-) Man är väl lyxhustru!Väggdekaler på plats...
Idag hämtade jag och maken dekalerna till dotterns rum som kommit på posten. Sedan dess har jag städat och fixat på dotterns rum.
Titta så fint det blev!!
Nu är det bara hennes fina sänghimmel som ska på plats. En födelsedagspresent från kusinerna. Den är rosa med prinsesskronor på. Passar dottern perfekt alltså :-)
måndag 3 augusti 2009
Nedräkning...
Åter till jobb efter en dryg veckas semester...
Känns kluvet! Älskar jobbet. Är ju egentligen mitt drömjobb men efter all skit som det fört med sig för min del så känner jag mest ångest och obehag när jag ska gå dit, även om jag älskar att vara där när jag väl ÄR där.
Ska bli skönt att slippa alltihop dock. Är saker jag aldrig kommer kunna få ihop i mitt huvud som gnager och troligtvis alltid kommer gnaga.
Trivdes där i nästan 2,5 år och njöt av både jobb och kollegor. Det är detta jag får fokusera på. Nu återstår bara att våga "ge sig ut" på arbetsmarknade igen med en bättre inställning till sig själv än den jag haft på sistone men det är inte lätt att pussla ihop sig själv utan minsta hjälp.
NIO dagar kvar innan jag kan lägga det bakom mig!
Känns kluvet! Älskar jobbet. Är ju egentligen mitt drömjobb men efter all skit som det fört med sig för min del så känner jag mest ångest och obehag när jag ska gå dit, även om jag älskar att vara där när jag väl ÄR där.
Ska bli skönt att slippa alltihop dock. Är saker jag aldrig kommer kunna få ihop i mitt huvud som gnager och troligtvis alltid kommer gnaga.
Trivdes där i nästan 2,5 år och njöt av både jobb och kollegor. Det är detta jag får fokusera på. Nu återstår bara att våga "ge sig ut" på arbetsmarknade igen med en bättre inställning till sig själv än den jag haft på sistone men det är inte lätt att pussla ihop sig själv utan minsta hjälp.
NIO dagar kvar innan jag kan lägga det bakom mig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
