Just nu har jag en svacka i körningen. De flesta här säger att de upplevt detsamma men det känns likväl förbaskat jobbigt.
Jag känner ju att jag kan de flesta regler även om jag har massor av teori kvar att läsa. (Kan inte fatta att jag skriver upp på fredag!) Men jag hinner inte riktigt med i körningen.
Jag har alldeles för mycket konsekvenstänk hela tiden. Tänker för mycket helt enkelt!
Det är ju tusen saker att hålla reda på vilket idag har känts hopplöst. Jag körde fyra lektioner. Första gick super. Då körde jag bland annat lite i stan och sen på manöverbana med koner, slalom genom fem eller sex koner, fullt rattutslag, backa, köra tillbaka igen på under 40 sekunder. Jättekul!
Och tryggt! Inga andra bilar!
Lektion 2, hyfsat... Men mycket flax. Situationer som gick bra fast jag inte kände full kontroll vilket min lärare såklart märkte. Jag AVSKYR att inte ha kontroll som ni vet så jag mår ganska dåligt och kan känna lite panik när jag inte behärskar bilen till 100%.
Min lärare säger att jag ställer för höga krav på mig själv. What a chocker! ;-)
Lektion 3, GANSKA MYCKET BAJS, jag började bli trött i huvudet. Vikörde ut på 90-väg och det är ju förvisso lugnt. Köra fort är inga problem!
Det är när vi närmar oss rondell/trafikljus som jag tycker det blir jobbigt. Då känner jag plötsligt hur ÄCKLIGT FORT DET GÅR OCH HUUUUUR SKA JAG HINNA BROMSA, KOLLA LÄGET, GE TECKEN, VÄXLA och så vidare!!!
Min kropp hinner inte med min hjärna! Jag tror inte på något vis att jag är onormal, men jag har en tendens att katastroftänka.
Till slut sa jag till min lärare, vid det laget närapå gråtfärdig, att jag fixar inte de här "stora/otäcka" trafiksituationerna ännu!
Tack och lov är han så klok och menade att vi måste jobba på att jag ska känna mig trygg i de situationer som kan dyka upp.
Så 4:e lektionen körde vi på ett stort område med blandat stora vägar och en uppsjö av olika korsningar men lite mindre trafik än mitt inne i stan och allt gick bra, vilket kändes skönt.
Jag ropar verkligen inte hej vad gäller uppkörningsdagen. Ingen har hållit den av dem jag pratat med, utan fått skjuta den ett par dagar o lägga till lektioner.
Jag kan stå ut med att vara utan körkort 4-5 dagar extra men jag vet inte hur jag ska orka vara borta från barnen längre. Det är tillräckligt tungt redan.
Lite deppigt inlägg men så känns det just nu.
Imorgon kör jag halkan. Ganska nervös faktiskt! Fast man sägs ju inte kunna misslyckas.
Nu ska jag sova för fy sjutton så TRÖTT man blir av detta intensiva tempo och alla intryck!
Så här sover jag här hos Jill. hennes söta dotter har låtit mig ta över hennes säng de här veckorna. :-)
Jag känner ju att jag kan de flesta regler även om jag har massor av teori kvar att läsa. (Kan inte fatta att jag skriver upp på fredag!) Men jag hinner inte riktigt med i körningen.
Jag har alldeles för mycket konsekvenstänk hela tiden. Tänker för mycket helt enkelt!
Det är ju tusen saker att hålla reda på vilket idag har känts hopplöst. Jag körde fyra lektioner. Första gick super. Då körde jag bland annat lite i stan och sen på manöverbana med koner, slalom genom fem eller sex koner, fullt rattutslag, backa, köra tillbaka igen på under 40 sekunder. Jättekul!
Och tryggt! Inga andra bilar!
Lektion 2, hyfsat... Men mycket flax. Situationer som gick bra fast jag inte kände full kontroll vilket min lärare såklart märkte. Jag AVSKYR att inte ha kontroll som ni vet så jag mår ganska dåligt och kan känna lite panik när jag inte behärskar bilen till 100%.
Min lärare säger att jag ställer för höga krav på mig själv. What a chocker! ;-)
Lektion 3, GANSKA MYCKET BAJS, jag började bli trött i huvudet. Vikörde ut på 90-väg och det är ju förvisso lugnt. Köra fort är inga problem!
Det är när vi närmar oss rondell/trafikljus som jag tycker det blir jobbigt. Då känner jag plötsligt hur ÄCKLIGT FORT DET GÅR OCH HUUUUUR SKA JAG HINNA BROMSA, KOLLA LÄGET, GE TECKEN, VÄXLA och så vidare!!!
Min kropp hinner inte med min hjärna! Jag tror inte på något vis att jag är onormal, men jag har en tendens att katastroftänka.
Till slut sa jag till min lärare, vid det laget närapå gråtfärdig, att jag fixar inte de här "stora/otäcka" trafiksituationerna ännu!
Tack och lov är han så klok och menade att vi måste jobba på att jag ska känna mig trygg i de situationer som kan dyka upp.
Så 4:e lektionen körde vi på ett stort område med blandat stora vägar och en uppsjö av olika korsningar men lite mindre trafik än mitt inne i stan och allt gick bra, vilket kändes skönt.
Jag ropar verkligen inte hej vad gäller uppkörningsdagen. Ingen har hållit den av dem jag pratat med, utan fått skjuta den ett par dagar o lägga till lektioner.
Jag kan stå ut med att vara utan körkort 4-5 dagar extra men jag vet inte hur jag ska orka vara borta från barnen längre. Det är tillräckligt tungt redan.
Lite deppigt inlägg men så känns det just nu.
Imorgon kör jag halkan. Ganska nervös faktiskt! Fast man sägs ju inte kunna misslyckas.
Nu ska jag sova för fy sjutton så TRÖTT man blir av detta intensiva tempo och alla intryck!
Så här sover jag här hos Jill. hennes söta dotter har låtit mig ta över hennes säng de här veckorna. :-)
2 kommentarer:
Var inte orolig vännen. Så är det i det mesta man ska lära sig. Plötsligt är det som att det blivit korvstoppning och allt är låst, men ett tu tre så löser stoppet upp sig och så har kroppen och hjärnan koll igen.
Förstår att det känns så jäkla jobbigt utan barnen, men tänk framåt. Tänk att i framtiden ha körkort. Skapa en målbild och ta hinderna på vägen. Du kommer klara det galant. Håller alla tummar och tår. Har bett Måns hålla sina också. ;)
Puss och kram duktiga du
Stajna
Jag hade också såna svackor när jag tog körkort för 8 år sen. Personligen behövde jag lära mig lite men under längre tid så intensivutbildning gick tyvärr bort. Det gick ju bra till slut men det tog tiiid!
Tycker att du är superduktig och det är helt normalt att ha dåliga dagar. Du ska se att det lossnar när du anar det som minst! Jag håller tummarna för en toppendag idag!
Kram!
Skicka en kommentar